Utmaningen dag 2

Dagens utrensning blev denna förskräckliga tomte som jag ogillat sedan den dagen den kom in i mitt liv.

Det var i samband med inflyttningen i vårt nya hus som vi fick en låda med julsaker av en bekant då hon rensat sina jullådor och kasserat en del som hon inte gillade. Det var ju bättre än ingenting och vi hade ju ett litet barn som var rätt klåfingrigt och garanterat skulle riva sönder hälften av allt innan julen var slut. Där kom våra förväntningar dock på skam, pillat, petat och burit har hon gjort men INTE EN PRYL har gått sönder! Tomten har hon släpat runt runt eftersom den är rolig att hålla i benen som hänger och slänger. Detta har roat henne även i år men nu med tillägget att den nyttjats som träningsvapen i riddarskolan. Barnet vill nämligen gärna bli riddare som vuxen. Det är i mina ögon ett helt okej karriärval, dock är jag inte så förtjust i när tomten svingas som projektilvapen i närheten av till exempel det yngre barnet eller pepparkakshuset, så tomten har under tiden som barnet hälsat på sin morfar mystiskt försvunnit. För gott. :)

Jag är sommartid en varm trädgårds och odlarvän och nu när vintern är som mörkast kan det kännas mycket långt borta med odling. Därför blev jag väldigt glad när jag hittade nya skott på min garderobsblomma och upptäckte att min citrontimjan börjat tro på ett liv efter jul och att min självsådda chili iallafall kommit upp, sen om det blir något av den får vi väl se. Hoppfullt kändes det iallafall och det skulle vara jätteroligt att lyckas med sin egen chili så det håller jag tummarna för!

Veckans mat vecka 52

MÅNDAG
Pizza

Av ren slöhet blev det pizza till middag, rentutav på pizzeria till och med! Det kostade ungefär 250 kronor med dricka och om det är värt pengarna kan man verkligen ifrågasätta. Gott var det iallafall och resterna fick följa med hem i en kartong, varken jag eller sambon är nämligen sådana att vi egentligen orkar äta en hel pizza på en gång.

TISDAG
Julbord

Jag HADE verkligen tänkt komma ihåg att fotografera när jag dukat upp men det glömdes förstås bort i den allmänna villervallan. Det som bjöds var iallafall uppskattat och omfattade:
Potatis från vårt eget potatisland
Skinka- färdigkokt men omkokt i ugnen med lök, äpple och citronsaft. Blev väldigt uppskattad.
Prinskorvar
Sillsallat-potatis, matjessill, lök
Kokta ägg
Rödbetor, snittgurka, senap
Ljusugnsbröd, smörgåsrån
Kalvsylta-hemkokt
Aladåb-hemkokt
Brieosttårta- jag valde mellan brieosttårta och gravad lax eftersom det nästan bara är jag som tycker om det. Kändes onödigt att ha båda sakerna när jag vet att de MÅSTE ätas upp och därför blir äta utan att jag egentligen kanske är så sugen. Min syster som väntas på annandagen äter ytterst lite saker från julbordet men tycker om ost och då passar brieostpaj alldeles utmärkt så valet var inte så svårt.
Leverpastej
Smör

Till det här dracks det förstås julmust. På kvällen fikade vi småkakor av alla de slag som min svärmor bakat och tagit med sig. Det här var nog det mest avskalade julbordet vi haft och jag tycker att det gick alldeles utmärkt eftersom julmat inte intresserar mig särskilt mycket. Jag vet inte om de övriga egentligen tyckte att det fattades saker men jag har gått tillväga som så att jag frågat alla vad de vill ha och sen bara sett till att det finns just exakt det som nämnts. Jag är själv väldigt förtjust i sill av alla de slag men det känns ofantligt onödigt att duka upp sillbuffé när det bara är jag som äter det. Sen ska det då stå sillburkar i kylen resten av året och ge mig dåligt samvete, nej tack! Midsommar firas alltid i glada sillvänners lag och där är ett stående inslag sillunch som innehåller allt en sillvän kan önska sig. Där får jag ett utlopp för min kärlek till inlagd sill som räcker resten av året och därför kändes det okej att avvara det stora utbudet.

ONSDAG
Rester

Både julmat och pizzarester fick stå till tjänst dagen lång.


TORSDAG
Julbord 2

Besök av min släkt i form av far med fru, farmor och syster bjöd på en ny möjlighet att bjuda på julmaten. Den här omgången saknade aladåb, kalvsylta och sillsallat, istället förstärktes det upp med brieostpaj,ägghalvor med romröra och matjessill. Sillen är från midsommar och kostade 5 kronor förpackningen, jag köpte en extra förpackning och tänkte att det kunde komma till användning sen. Sen visade sig vara ett halvt år senare. Rommen var också köpt på extrapris och blev piffig med lite turkisk yoghurt, majonäs och torkad dill. Lite finhackad rödlök fanns det också på sidan för den som ville ha det.

Alla verkade nöjda och mumsade den här omgången med. Faderns fru är glutenintolerant och därför bjöds det inte på kakor efteråt utan fudge som jag kokat själv, garanterat glutenfri. Jag hade också lite skumtomtar och en Aladdinask att bjuda ur så sött saknades inte till kaffet.

FREDAG
Rester

Ja gissa vad vi ätit idag då? :)

LÖRDAG
Rester

Det börjar bli lite löjligt det här men vi hoppas att det snart är de sista bitarna av julbordet som åker ner i våra magar. :)

SÖNDAG
Korv stroganoff och ris

Det började kännas som att det var dags för något mer än julbordsrester så från frysen grävdes två skivor pariserkorv fram och förvandlades till korvstroganoff, en av barnets favoriträtter. Fast inte idag. Istället åt hon ris och gurka men se korvstroganoff, det ville hon verkligen inte ha! :)

Veckans handling gick på just under 800 kronor vilket är rätt dyrt för att vara en veckohandling i vår familj. I dessa pengar ingick då ett byte av kolsyrepatron för 70 kronor, skinka på extrapriset 20 kronor/kilot och Bregottpaket för 20 kronor stycket. Det blev två stora skinkor, sammanlagt 7 kilo, och fem paket Bregott. Sen var det förstås en del till nyårsmiddagen och såklart lite extra roliga saker till det, bland annat roligt strössel att piffa upp efterrättspannacottan med. Bara strösslet gick på 30 kronor och det är självklart inget problem men det jag menar är att extra saker kostar pengar och ofta mer än vad man tänker på. Ett par extra saker sådär vid en handling blir snabbt pengar. 30 kronor extra i veckan är ingenting som så men vad blir det på ett år? 1560 kronor. Det är däremot betydligt mycket mer pengar det.

Om det är något jag verkligen börjat reflektera över det här året som jag konsumerat mer medvetet är det hur sant talesättet "Många bäckar små gör en stor å" är. Nog har jag väl förstått att det är sant men mest varit irriterad över att det är så himla trist att hålla på och avstå från trevliga småsaker och vem orkar göra det och det kan inte göra så stor skillnad osv osv osv. Men det gör ju det. Ett av de mest berömda exemplen är en kopp kaffe på stan varje dag som kostar runt en tjuga. 7280 kronor kostar det att dricka en kopp kaffe varje dag. 5200 kronor blir det om man bara räknar med fem dagar per vecka. Fast 5000 kronor är för min del fullt tillräckligt mycket pengar för att jag ska känna att jag inte blir så sugen på kaffe, iallafall inte sådant jag köper på stan. Det svåraste är förstås att hitta en bra balans mellan att använda sina pengar vettigt och att investera i den själsliga ekonomin som jag pratat om tidigare. En svår balans som jag jobbar vidare på under kommande år!

Utmaningen!

En av mina köpstoppskompisar har beslutat sig för att från och med idag och hela januari ut rensa i sin röra. Minst en sak varje dag ska bort och gärna får det ingå rensning och städning av ett område, typ en garderob eller så. Det här tänkte jag först lät svårt eftersom jag rensat på rätt bra under 2013 men tyvärr dokumenterat rätt dåligt. Sen såg jag mig omkring i mitt bortskämda västerländska hem och tänkte om. Det kan inte vara några som helst problem för mig att varje dag göra mig av med en pryl, inte ens nästan faktiskt.

Därför hänger jag på utmaningen och rensar! För att det ska bli av och inte fuskas med på något vis kommer jag att skriva uppdateringar på projektet här i bloggen och även försöka komma ihåg att fotografera det jag rensar så det även finns bildbevis! Jag har inte bestämt mig för om jag ska försöka uppdatera varje dag eller en gång i veckan som jag gör med maten och de vettiga valen, det är kanske roligare att läsa allt i följd i samma inlägg tänker jag? Jag får nog fundera lite på det.

Vad har jag då rensat idag då? Jo, jag gav mig på min strumplåda som drog till sig min uppmärksamhet på julafton då jag letade ett par strumpbyxor stora nog att dras utanpå min för tillfället något postumgravida gump som ännu inte är nere på matchvikt. Jag försöker alltså på ett fint sätt säga att jag är aningen för knubbig för mina vanliga kläder och alltså behövde tänka till angående kläderna. Jag hittade ett par strumpbyxor men också ett stort antal strumpbyxor och tights och leggings som införskaffades i samband med att vårt hus brunnit ner. Då vägde jag, på grund av svår förlossning, massiv ammning, depression och allmänt att livet var djävligt, ungefär 50 kilo. Idag väger jag runt 70 kilo och ska väl gå ner iallafall 10 kilo till. Men några 50 kilo blir det aldrig mer och de där strumpbyxorna i storlek XS lär ju aldrig passa min kropp igen. Vad i helskotta gör de då i min låda? I vilken värld kommer jag att en dag upptäcka att det enda som kan rädda mitt liv är en uppsättning sjukt för små leggings som bara har legat där i lådan och väntat! Nej just det.

Någonstans där kom sambon in och undrade vad jag gjorde, varför det var strumpbyxor överallt och om jag inte skulle komma ut och fira jul. Så strumpbyxorna fick en kort respit men idag åkte de ner i en påse för att transporteras vidare till någon välgörenhet. Tack och hej. En tröja jag inte alls trivs i fick också följa med. Onödigt att den ligger i lådan och tar plats då den aldrig används!

Julfunderingar

Jul är verkligen en tid som väcker många tankar om konsumtion då väldigt mycket kring den tyvärr har kommit att handla om just pengar, både för de som har och inte har och allt däremellan.

För länge sedan levde jag tillsammans med en annan man än den nuvarande och vi hade väldigt olika syn på det här med pengar och planering. Jag var för och han var emot; istället skulle det styras av vad man kände för och hade lust att göra. Det innebar i hans värld att man varje månad betalade sina räkningar och sen satte sprätt på resten, oavsett hur mycket eller lite det var. Att spara pengar till månaden efteråt ifall det var mer räkningar då fanns inte på hans karta. Han älskade julen och julklappar men vägrade även här planera det minsta lilla i förväg och allt skulle inhandlas i slutet av december.
Det innebar för mig i min värld att jag fick min beskärda del av ekonomisk oro eftersom han inte engagerade sig ett dyft i saken och sen dessutom blev sur och gnällig när det inte fanns pengar.

Värst var alltså julen eftersom det då skulle betalas julklappar, firas nyår som vi alltid ordnade; läs jag, räkningar och som det ofta är vid årsskiftet en massa MER räkningar än vanligt. Det var inte kul. Framförallt inte eftersom lönen kom dagen före jul så att det gick att sätta sprätt på verkligen allt och sen var januari en lång och ödslig tid med mat från frysen och en sur och gnällig sambo som satt i soffan och tjurade för att det inte fanns roligare mat eller pengar att göra något kul för. Själv var jag ofta ledsen över att inte kunna handla på klädreorna eftersom jag var mycket mer intresserad av kläder då än nu.

Det knäppaste med allt detta är givetvis att jag lät det fortgå och inte tog mer strider med honom om hur vår ekonomiska situation skulle se ut. Vi var visserligen först studenter och sen unga vuxna med jobb; pengarna växte inte direkt på träd, men absolut hade vi kunnat välja på ett annat sätt hur vår ekonomi skulle se ut. Jag är tyvärr dels väldigt snäll och tycker att det mesta inte är något att ställa till bråk om och avskyr också verkligen konflikter. Det ska vara väldigt viktigt för att jag ska börja bråka. För bråka hade jag varit tvungen att göra och jag är inte säker på att det hade gett något direkt resultat. En del måste liksom lära sig den hårda vägen hur det fungerar. Det gjorde han också senare när vi separarerade men det är en annan historia.

Jag kom att tänka på det här när jag hade en diskussion kring juletid med en person som var irriterad över att ersättningar och lön betalas ut så sent i december utan ansåg att de borde komma tidigare så att folk skulle hinna ordna med julen. I mitt fall betalas min lön ut den 23 december och nu som föräldraledig kommer pengarna runt den 20 december. Jag vet inte om jag tycker att en tidigare utbetalning än så vore bra, vilket jag också sa till personen. Pengarna ska ju trots allt mest räcka till de vanliga utgifterna även om många inte verkar tänka längre än julrelaterade saker. Egentligen tycker nog jag att pengarna borde betalas ut som vanligt, i mitt fall då lön den 27 i varje månad. Jag tänker att det skulle kunna ge den positiva effekten att människor inte använder pengarna på fel saker och istället började planera sitt julfirande på ett annat sätt. För det var ju personen jag diskuterade med tvungen att erkänna efter en stunds samtal; att om personens planering varit bättre under hösten hade problemet med pengar till jul inte uppstått på samma sätt. Risken med en förändring av systemet är förstås att folk lånar mer av oseriösa företag via SMS eller dylikt och glappet det första året blir fruktansvärt. Det finns garanterat familjer där en jul skulle saknas eftersom det skulle saknas pengar till den; även om det skulle meddelas i god tid om förändringen så finns det alltid de som av olika anledningar inte kan, vill eller orkar ta till sig förändringar som innebär jobbiga konsekvenser för en själv.

För min förra sambo hade det absolut varit en bra lärpenning att inte ha tillgång till pengarna så nära inpå jul eftersom det då verkligen inte HADE funnits pengar att spendera. Ett helt annat ansvar för att tänka i förväg hade verkligen hjälpt honom i många andra situationer, det gäller även personen jag diskuterade med. Givetvis har staten ett ansvar för att ta hand om sina medborgare och beroende på var man står politiskt kan man ha mycket åsikter om hur det fungerar just nu. Men om det är statens ansvar att betala ut pengar väldigt mycket i förskott för att människor ska kunna konsumera ganska ansvarslöst vet jag inte. Hur det än är så har man även ett eget ansvar för att göra det bästa man kan med det man har och om man ständigt och jämt misslyckas behöver man se över sina strategier. Märk väl att jag menar personer med rimliga ersättningar i form av inarbetad lön eller har en inkomst på annat vis som är rimlig att klara sig på. Utförsäkrade utslitna sjukpensionärer som får en ersättning som inte skulle mätta ens en kyrkmus ska inte betrakta sin situation som något annat än statens misslyckande. Min erfarenhet är dock att det inte alltid är de med minst ersättning som klarar sig sämst, många av dem är överlevnadskonstnärer som klarar att trolla med sina kronor så de räcker många gånger om. En till positiv effekt med flyttade utbetalningar, ifall konsumtionen inför jul skulle sjunka, är att pressen på just den här sistnämnda gruppen skulle minska. Även om man är duktig på att få det lilla att räcka till mycket är det såklart jobbigt att överösas med handelns budskap om vad vi behöver och inte behöver. Det går att stå emot men ibland letar sig ändå budskapet fram och gör ont i hjärtan som gärna vill ge mer men inte har råd. Det kan också vara värt att tänka på.

Nu har vi ljus här i vårt hus....

Jag har på flera ställen snubblat över tipset att göra sina egna ljus. Dels för att vara ekonomisk och ta tillvara på resurser, dvs inte slänga ljusstumpar i onödan, men också för att skapa vackra presenter av udda kaffekoppar eller andra passande kärl. Jag har tänkt att det där vore något för min flicka att få pröva på, hon är förstås alldeles för liten för att själv smälta stearin och hålla på men vara med vid tillverkningen klarar hon absolut! Jag tycker också att det är bra att lära barnen hur saker tillverkas för att lära dem att inte vara rädda för att försöka göra saker själv.

Sagt och gjort så har jag sedan i somras hållit utkik efter både ljusmassa och fina koppar. Några hittade jag på loppis i somras, de var helt ljuvligt söta med ett stiliserat mönster av blåbär men tyvärr utan fat. Resten av kopparna, som anlände med både fat och assietter, var gröna med ett slags allmogemönster och kom till oss genom ett byte. Damen som ägde dem ville gärna ha en burk av mina hembakta daimsnittar så det löste sig fint! Jag limmade fast kopparna på faten innan vi satte igång.

Bäst och billigast vid ljustillverkning är förstås att använda ljusstumpar som man har hemma eller får av snälla vänner. Någon tipsade om att kyrkor är ett hejans bra ställe att få ljusstumpar på då de är storkonsumenter av ljus, det kan nog vara värt att undersöka närmare! Jag hittade istället en papperspåse full med ljus av olika slag i en bytargrupp på Facebook och bytte till mig dem mot 2 kilo strösocker. Det var ju egentligen ljus som redan var fina och klara men jag tyckte det passade utmärkt för att visa min dotter hur man gör samt att det skulle bli fint med lite olika färger eftersom de flesta ljusen var gröna och blå. Det gick också utmärkt att pilla loss vekarna från dem och använda i de nya ljusen vilket var tur då jag inte alls tänkt på att köpa vekar!

Vi skar ner ljusen i mindre bitar och smälte dem sedan i en metallskopa över ett vattenbad och hällde över i kopparna när det smält. Det blev ett par omgångar innan det var klart. Ganska knepigt var det att hälla från skopan utan att spilla och jag tror inte att skopan kommer användas mer på det där sättet iallafall. Bäst vore nog en tillbringare i rostfritt stål. Egentligen bör man använda kastruller, byttor och verktyg man inte är rädd om eftersom stearinet fastnar i typ allt och mer än gärna hamnar där man inte vill ha det. Jag har induktionshäll som är väldigt ny och har därför bara väldigt nya pannor och ingen som jag vill donera till ljustillverkning. Därför fick jag diska och gno rätt ordentligt innan allt var borta ur pannan och likaså ur metallskopan. I en annan blogg fick jag tipset om att använda glasflaskor, konservburkar eller gamla marschallburkar för att ställa i vattenbadet. Det ska jag pröva nästa gång.

Sen gav vi som sagt bort de flesta i julklapp. De som öppnade ett paket med ett hemgjort ljus i såg väldigt glada ut och tyckte det var fint. Nu var ju givaren iofs ett femårigt barn men oavsett det så blev det väldigt fina ljus och kopparna var vackra.

Det är absolut ett pyssel jag kommer använda mig av fler gånger, nästa gång ska jag försöka gjuta i konservburkar får vi se vilken modell jag gillar bäst! Konservburkar är lätt att få tag på gratis och har ju ett innehåll om man köper dem på affären till skillnad från kopparna som egentligen bara är en utgift, omän en mycket liten sådan. Men många bäckar små som det heter och jag är hursomhelst nyfiken på vad som blir finast. Konservburken kan man ju pynta och göra fin på ett helt annat sätt än koppen, den är ju liksom det den är. Vi får se helt enkelt!

Veckans vettiga val vecka 50 och 51

Dagarna som föräldraledig har en tendens att flyta ihop och flyta iväg en smula, jag tänker ofta att jag måste komma ihåg att skriva ned saker men gör det ack alltför sällan. Jag försöker stå ut med min egen glömska och hoppas att andra också gör det. :)
En sak som jag äntligen tagit tag i, och nu pratar vi om något som jag vetat om i flera år men aldrig riktigt orkat hugga tag i; onödiga försäkringar. Har genom mitt fackförbund haft kvar några väldigt billiga försäkringar från tiden före sambon hade fast jobb. Sedan ett flertal år tillbaka har han det och även ofantligt mycket bättre försäkringsskydd för oss genom sitt fackförbund. Premien för mina försäkringar har iofs varit väldigt låg, därför har jag heller inte brytt mig men främst har det handlat om brist på ork att ta reda på exakt VAD försäkringarna innehåller och vad jag betalar. Nu till det nya året kom ett användarnamn och lösenord så jag kunde gå in och titta. Sen slog jag snabbt till. När jag ändå var igång så sa jag upp min ämneslärartidning som jag iofs brukar läsa men mest blir deprimerad av eftersom jag aldrig orkar ta till mig och genomföra alla inspirerande tips. Dessutom finns den att läsa på min arbetsplats vilket gör en prenumeration onödig. Summan för dessa besparingar är ungefär en hundring i månaden. Det gör alltså 1200 på ett år vilket inte är enorma summor det heller men dock är pengar. Till exempel är det mina matpengar för en månad vilket inte är fy skam.

Till min farmor svängde jag ihop en egen julgrupp av saker som jag köpt på loppis eller bytt till mig under året. En liten blomma var jag förstås tvungen att köpa men den totala kostnaden blev kanske 30 kronor istället för 99 kronor som var den billigaste jag kunde hitta i stan. Dessutom känns det roligt att ha gjort den själv, jag brukar försöka göra en varje jul eftersom hon blir så glad.

Tomtedräkt till dottern blev det också av tyger som blivit över från dräktskapande sedan tidigare. Nya julgardiner svängde jag också ihop av rester sen förr, blev väldigt snyggt om jag får säga det själv även om de var väldigt enkla.

Reflekterat över kostnaden på nikotinfritt snus och över hur inställningen förändras från att tycka att 200 kronor i veckan är helt okej för vanligt snus men att 70 kronor för nikotinfritt är lite onödiga utgifter. Jag är så stolt och glad över att jag lyckats sluta iallafall, så sjukt onyttigt och galet onödigt och dyrt!

Genomfört pysseleftermiddag för byns barn med lyckat resultat, alla verkade nöjda och glada och trivdes! Jag var mest glad över ett par som dök upp som tidigare inte varit med på gemensamma saker men som nu verkar våga sig fram för att vara med, jätteroligt! Det visade sig att jag och pappan hade ett gemensamt intresse för fantasy och diskuterade länge och väl skillnaderna mellan orcher och Uruk hai, bägge två raser som förekommer i boken Sagan om Ringen.

Tillverkat egna julklappar i form av ljus, marmelad och goda skorpor! Skorporna fick bo i burkar med lock och pyntades upp med lite tyg och band. Det var roligt att göra egna klappar, framförallt eftersom mitt stora barn kunde vara med på allt och det blev en fin stund för henne och mig. Sen fick hon slå in alla sakerna och ge bort dem från sig själv.

Kopparna är köpta på loppis redan i somras med avsikten att bli just fina ljushållare. Jag hade även ordnat fina gröna koppar med fat och vackra blommönster som blev ljus även de. Ett separat inlägg om just ljustillverkning kommer.

Veckans mat vecka 51

MÅNDAG
Risgrynsgröt

Dagens stora begivenhet var en eftermiddag med enkelt julpyssel som man tillverkar av återbrukat material. Det var undertecknad som drog igång projektet, egentligen rätt otroligt då pyssel inte är min grej som så. Lyckat blev det iallafall och lyckat var det att bjuda på gröt till middag! Alla åt och var glada. En annan mamma kokade gröten så det slapp jag fundera på.

TISDAG
Jultallrik

Julfest med sambons jobb bjöd på jultallrik från restaurang. Rotsaksgratäng, en bit laxfile, en bit ostpaj, en tunnbrödskorg med sillröra och två skivor julskinka, ett ljusugnsbröd och till efterrätt en klick ris a la Malta med saftsås och en skiva inlagd mandarin. Det smakade väldigt bra måste jag säga även om jag misstänker att det betalats ett hutlöst överpris för det hela. Allt rymdes som sagt på en tallrik så det var inga stora bitar av något, gratängen serverades i små separata skålar och där räknades det med att två skulle dela på varje portion. Jag blev sådär behagligt mätt av det hela men jag misstänker att männen i sällskapet kan ha haft åsikter om tilldelningen. Eller åsikter hade de i allra högsta grad om att det var för lite och för snålt och hej och hå. Jag som är kommunalt anställd och erhåller ett julfika bestående av pepparkaka och lussebulle istället för jultallrik tyckte förstås att hela tillställningen var otroligt generös omän man kan ha åsikter om priset.

ONSDAG
Makaroner och korv

Ja, det finns nog inte så mycket att säga om det. Makaroner och korv är makaroner och korv oavsett hur klämkäckt man försöker beskriva det.

TORSDAG
Köttfärsbiffar och kokt potatis

Sonens gudföräldrar hade bestämt sig för att hälsa på och då vill man givetvis bjuda på något extra gott! I det här fallet blev det älgfärsbiffar med bacon i gräddsås och karamelliserad lök. Då jag ändå höll på gjorde jag givetvis lite extra biffar, närmare bestämt blev det över 20 stycken som hamnade i frysen, förpackade i två glasslådor. Anledningen till att jag frös biffarna såhär och inte som normalt sett i det här huset förpackat i enportionslådor är att potatis gör sig så oerhört dåligt i fryst form. Eller snarare som upptinad efter att ha varit fryst. Den blir helt enkelt vedervärdigt vidrig att förtära så det gör vi inte. Lite i bakhuvudet hade jag att det vankas besök av mina vänner som tillsammans med mig själv arrangerar levande rollspel och jag ska bjuda på middag. Färdiga biffar, tillsammans med den låda med älgfärsköttbullar som finns sedan tidigare, är inte fy skam att ha till det ifall det är så att det yngre barnet bestämmer sig för att krångla den dagen.

FREDAG
Korv, potatis och ägg

Den sista korvbiten och lite överbliven potatis från torsdagen fick bli en av sambons absoluta favoriter; korv, potatis och ägg i stekpannan. Det återstår dock rätt mycket överbliven kokt potatis så vi får se vad jag hittar på med den.

LÖRDAG
Hasselbackspotatis, tomathalvor och bacon

Den kokta överblivna potatisen skalades och skivades nästan helt igenom, penslades med kryddsmör och ställdes i ugnen. Efter en halvtimme fick de sällskap av tomater som börjat se trista och ledsna ut men delades i halvor för att ugnsstekas. När det började se okej ut så stekte jag ett paket bacon och fick där in en proteinkälla i det hela! Det blev gott och var ett alldeles utmärkt sätt att ta tillvara på kokt överbliven potatis. Förslaget kom från kalendern min kommun delar ut varje år för att man ska ha koll på sopsortering och annat, i år kompletterad med lite recept! Ett bra initiativ tycker jag och gott var det också.


SÖNDAG
Rester 2.0

När man inte trodde att man kunde bli snålare än Snålmor kommer Snålfar in i bilden och värmer rester av resterna från gårdagens måltid, kompletterar med några ägg och de sista köpesköttbullarna från frysen och VIPS hade vi ännu en måltid. :) En sallad lyckades vi också krafsa ihop av rester från veckan och kompletterade därmed kostcirkeln på tallrikarna.
En rätt så trist matvecka, förutom tisdagen, går mot sitt slut och vi hoppas på mer ork i framtiden! Samtal har förts om att försöka höja nivån på maten ett snäpp, något som medvetet hållits nere detta år då Snålmor varit förfärligt gravid och trött under stora delar av tiden. Vi får se vad det nya året bjuder på!

Veckans handling gick på ungefär 650 kronor och då var det förstås en hel del jul kring det. Skinka och prinskorv är redan handlat och gästerna kommer även ta med en del av maten. Jag skulle uppskatta att de pengar som lagts ut på den rena julmaten är ungefär 500 kronor. Det tycker jag är väldigt bra med tanke på att vi står för huvuddelen av en julmiddag för 7-8 vuxna och två barn. Vårt julbord dignar inte av överflöd men innehåller något som alla gillar. De rätterna som alla tycker är "sådär" har jag valt bort eftersom jag tycker att det är onödigt att äta saker bara för att. Julens främsta kännetecken är ju annars just överflödet och det är lätt att avsluta dagen med magknip.

Veckans mat vecka 50

MÅNDAG
Bulgursallad med gröna ärtor och skinksvampröra med lök

Mannen i hushållet lagar inte mat lika ofta som jag själv då han i regel är hemma senare från arbetet än vad jag är. Den här måndagen var han dock sjuk och hemmavid och tog plats vid spisen. Projekt äta ur kyl och frys tilltalar hans påhittiga sida och i frysen hittade han svamp, hackad lök, skinka, gröna ärtor och majs. Det här förvandlades tillsammans med bulgur och vitlök till en riktigt god måltid som alla i familjen åt av.

TISDAG
Varma mackor

Sjukdomarna härjar vilt i familjen och en stor del av dagen ägnades åt att åka land och rike runt för att få ut dotterns astmamediciner som var slut på alla ställen utom ett. Middagen blev därför ett rätt förskjutet kapitel som slutligen blev en mycket trevlig stund tillsammans!

Till mackorna användes fralla, chilisås, skinka från frysen, tomater, det sista av en ost och resterna från gårdagens skinksvampröra. Vi prövade idag att smaksätta med rosmarin ovanpå vilket gifte sig rent förnämligt med tomaterna och vitlöken! Till mackorna bjöds det nybubblad julmust och te. Barnet föredrog att bara ha chilisås och ost på sin och åt sedan vanliga smörgåsar istället då det inte var riktigt hennes smak trots allt. Det blev tre mackor över som lades i kylen och mest troligt blir lunch till de vuxna imorgon i sällskap med en sallad med både grönsaker och frukt.

ONSDAG
Bulgurpytt

Under tisdagens jakt på astmamediciner besöktes bland annat ICA Maxi där det såldes ut trepack bacon för 15 kr styck då det var kort datum på dem. Det hamstrades såklart bacon och Snålmor tänkte att det vore väl gott med bacon i någon form till middag? Gärna i kombination med resterna från måndagens bulgursallad som ju blev över då vi la den tillhörande röran på de varma mackorna dagen innan. I kylen fanns också en öppnad korvring som mestadels använts som pålägg under sjukveckan och den behövde förstås komma till användning innan det var försent. Korvbitar, baconbitar och bulgursallad stektes ihop i stekpannan tillsammans med lite vitlökskrydda. Slutligen slog jag på två ägg och rörde runt för att få lite asiatisk pyttkänsla över det hela. Jag och mannen tyckte det blev gott, barnet sparkade totalt bakut och vägrade äta när det var blandat och bacon och blä och usch och alla ord för äckligt hon bara kunde komma på. Trots det hade jag innan erbjudit henne att få bara bulgursallad och korvbitar, dvs att jag skulle värmt de delarna först INNAN bacon och ägg blandades i men det visade sig att vi missförstått varandra och hon trodde att jag menade att allt skulle vara i samma panna men var för sig. Ytterst lite ärtor var nog det hon petade i sig och sen blev det de tillhörande gurkbitarna som åkte ner samt mjölken. Barnet hävdade sedan bestämt att hon var mätt och inte orkade en smula till. Då hon senare åt dubbla portioner gröt och smörgås innan sänggåendet misstänker jag starkt att hon ljög. :)

TORSDAG
Ugnspannkaka

Under förmiddagen kom det en varning för storm senare under kvällen och natten varvid Snålmor givetvis passade på att handla när hon ändå besökte den närliggande orten för ett besök på arbetsplatsen. Det finns inga träd som kan falla över vår uppfart men väglaget är för tillfället fruktansvärt halt och att köra är nog besvärligt som det är, att göra det i storm kändes inte det minsta tilltalande. Försvinner strömmen och det blir kallt kommer våra bilar inte att starta och då är det nog allt bäst att ha ätbart hemma om man inte vill gå två mil till affären. Nu var det egentligen inte mat utan mjölk som var det egentliga målet, både mannen och barnet dricker mycket mjölk och har svårt att tänka sig ett liv utan. Snålmor är laktosintolerant och använder ytterst sällan mjölk men har såklart hjärta för de sina. Eftersom hon också är en Snålmor köper hon givetvis alltid åtta paket för 65 kronor istället för att betala 10 kronor paketet. Eftersom hon värnar om öppna landskap köper hon också alltid mjölk från det lokala mejeriet men det är en annan historia.

I vart fall så blev det mycket mjölk i kylen när jag återvände hem med dessa åtta liter och därför beslöt jag att ugnspannkaka var dagens middag. Det visade sig att sylten var slut så det var bara att sätta igång med syltkok också när jag ändå höll på, resultatet blev en blåbärshallonsylt som enligt Snålmors utlåtande smakade alldeles utmärkt!
Ugnspannkakan fick dock vara då jag inte är helt säker på att yngsta barnets mage skulle uppskatta kombinationen av mjöl och mjölk via bröstmjölken, istället förbarmade jag mig över resterna från gårdagens bulgurpytt vilket också smakade väldigt bra.
Barnet tyckte att den nykokta sylten var så god att hon beställde kall pannkaka med sylt till kvällsmål innan sänggåendet. Det får man väl ändå säga är ett godkänt betyg.

FREDAG
Spagetti och köttfärssås

I frysen fanns det överbliven tacoköttfärs som fick stämma träff med härlig färsk vitlök, krossade tomater och ett paket mellangrädde! Alla var glada och åt, även barnet.


LÖRDAG
Potatis och köttbullar

Från vårt eget lager hämtades det potatis som kokades och serverades med köttbullar; TYVÄRR av den köpta sorten. Jag tycker verkligen inte att de är goda men barnet älskar dem. Eftersom allt i hemrullad köttbulleväg är helt uteslutet för barnets del så händer det att jag köper köttbullar just för att det ändå ska tränas att äta dem omän jag själv finner deras smak helt vedervärdig. Till det serverades gurkstavar som barnet själv hackat.


SÖNDAG
Rester

Hela dagen lång och till alla mål fanns det burkar i kylen med diverse rester som försåg oss med näring och energi.

Veckans handling landade nog någonstans på runt 600 kronor. Runt en hundring av det är läskessens då jag passade på att bunkra upp i samband med att jag besökte den affär där vår favoritessens finns. Det blev också en viss baconhamstring då det var extrapris på bacon på samma affär som där jag handlade essens. Nästa vecka bör vi nog se över det sista som fattas till julbordet som i år blir mindre än vanligt då gästerna är färre. Överhuvudtaget är vårt julbord rätt litet; jag har nämligen gjort en undersökning bland de återkommande gästerna och sett till att det finns något som alla gillar och sen strukit resten. Varför lägga pengar och energi på något som ingen egentligen vill ha? Så fruktansvärt onödigt! Onödigt var det kanske också att köpa en massa bacon när man egentligen jobbar på att försöka tömma sina förråd men någonstans måste man ju hitta en balans mellan att hamstra och att ha förståndiga förråd. Ett separat inlägg om detta kommer, känner att tankarna kring detta kräver en del eget utrymme!

Sakta Lucia och blomsterprakt!

Dottern går på förskola och givetvis har de luciatåg. Fram till nu har dottern föredragit att vara en "Sakta Lucia" som hon säger men i år så kom hon på att hon minsann skulle vara en tomte. Jag är glad att jag frågade upp om detta i god tid före då det annars hade kunnat bli en jobbig diskussion bara några dagar innan eftersom hon också ville ha en hemsydd dräkt. Det hon tänkt sig verkade vara någon slags korsning mellan en amerikansk julgran och en hallick från 70 talets Harlem, dvs något överpyntad. Tack och lov lyckades jag förhandla om det hela till en något mer modest variant som jag faktiskt klarar av att tillverka.

Dräkten är sydd av tyger som blivit över från min egen tillverkning av dräkter till levande rollspel som är en av mina hobbies. Nu syns det lite dåligt på bilden men det är alltså en vinröd tröja och luva och det som ser brunt ut är i själva verket grått. Till den här outfiten hör också ett par näbbskor i barnstorlek, blev otroligt "tomtigt"! Det var roligt att sy tillsammans med dottern även om det kan vara en smula tålamodsprövande då vi inte alltid har samma ide om hur saker ska gå till och hon gärna vill att saker ska vara klara innan man egentligen ens börjat. Sådär som 5åringar är.

Ett annat pyssel vi företagit oss i veckan är att sätta ihop en julgrupp till min farmor, en tradition jag försöker upprätthålla eftersom jag ser att hon blir så glad. Under året så försöker jag hitta saker på loppis som kan passa och behöver därför bara köpa en liten blomma när det väl är dags. Ibland har jag också gjort arrangemang till påsk vilket har varit väldigt uppskattat det med. Min svärmor tycker också att det är roligt att få sådana här saker så jag har en till kruka som väntar.
Krukan på bilden kostade 5 kronor och dekorationen med den lilla snögubben och den glittriga stjärngrejen kom i en stor påse med julpyssel som jag bytte till mig mot en låda hembakta kakor. Blomman köpte jag i veckan på Willys, den kostade 20 kronor och är av modell mini för att rymmas och ge plats till lite pynt.

Ett tredje pyssel som jag inte förevigat på bild är att sy julgardiner, även det av ett tyg som blivit över från dräktproduktion. Vinröda smala kappor, precis som jag vill ha dem! Sambon tyckte det blev fint men ville gärna ha längder i grått eller dylikt till. Jag är inte så förtjust i längder men har lovat att överväga saken, tycker att det är roligt att han har åsikter och önskemål om inredning då han egentligen är mest intresserad av bilar och motorer.

Själslig ekonomi-vikten av att vika sina slitna kökshanddukar

I mina funderationer och diskussioner om ekonomi och balans hit och dit snubblade jag över en av mina egna tanketrådar som jag raskt döpte till "Själslig ekonomi". Med det menar jag att det finns en poäng med ett visst mått av investeringar i saker som gör en glad även om de egentligen är helt totalt onödiga saker som så. Var går gränsen för vad vi behöver för att överleva och vad vi behöver för att må bra? Det är ju nämligen inte alls samma sak. För att tex överleva fysiskt behöver vi föda och vatten. Rent tekniskt överlever man om man äter bröd och dricker vatten varje dag. Fast vem skulle stå ut med det? Den som inte har något annat val, absolut, men ingen som kan välja skulle utsätta sig för den kosten bara för att inte slösa på vare sig resurser eller pengar. Men hur lyxig behöver maten egentligen vara och bli? Det är tur att jag aldrig kommer få vara med i tvprogrammet "Halv åtta hos mig" då det som serveras här en vanlig onsdagkväll till att börja med serveras runt 17.00 och mycket troligt är pasta och någon charkuteriprodukt. Däremot så älskar jag verkligen att ställa till med matlagningskalas om det vankas gäster och lagar med glädje mat en hel dag om så krävs. Det som sedan ställs på bordet är givetvis inte bröd och vatten omän det inte heller är hummer och löjrom.

Samma sak är det med våra hem, heminredning är sådan business att det nästan är otäckt. För tillfället är det väldigt inne med retro; 50-70 talet verkar vara det coolaste och mest populära varpå folk betalar helt galna pengar för egentligen ingenting. Vansinne på många sätt men likafullt så tror jag att det är viktigt att få smycka och pryda sina hem för att man ska trivas och må bra i det. Det verkar vara någon slags drift i människan även om jag anser att driften i dagens konsumtionssamhälle har antagit helt abnorma proportioner för vissa. Men själslig ekonomi som sagt; att investera på en lagom nivå i saker som gör att man trivs i sitt hem. Det kan vara både pengar och tid som investeras; människor med fantastiskt vackra hem lägger i regel ner rejält med tid på att smycka sina hem, leta efter de perfekta detaljerna och kombinationer av saker för att skapa den ultimata effekten.

En enkel detalj kan vara att hålla städat och rent om det är så att man saknar ekonomiska tillgångar att smycka hemmet med. Detta är också anledningen till att jag så noga viker min samling av kökshanddukar, en rätt sliten och nött hop som jag fick av en snäll tant efter att det brunnit. Hon menade att de visserligen inte var mycket för världen men att jag iallafall kunde torka disk med dem ett kort tag tills jag hunnit köpa nya. Det är fem år sedan och jag har ännu inte köpt några nya. Däremot har jag flitigt använt handdukarna, både till att torka disk men framförallt upphängda på strategiska platser i köket där kladdiga barnfingrar kan behöva något att torka av sig på och fort ska det gå! Jag har också tvättat dem rejält med gånger, för det mesta i 60 grader innan de hängtorkats. De har tunnats ut mer och mer och någon har till och med fått ett hål i sig. Ändå så viker jag dem alltid mycket noga enligt ett visst mönster som sägs härstamma från min mormors släkt och lägger in dem i ett skåp i köket. Jag skulle för all del bara kunna knöla in dem i skåpet och ändå få ut en när det behövs. Men det känns inte rätt.

Den inre tillfredsställelsen av att ha en hög med välvikta kökshanddukar som ligger i skåpet och vänta på att användas är viktig för mig. Jag gillar inte oordning och även om saker är välanvända och lite nötta så tycker jag att man ska ta hand om dem så väl man kan för att de ska räcka så länge som möjligt. Textilindustrin producerar också en gräslig massa gifter som både miljö och människor far illa av, en god insats är därför att se till att textilier verkligen är välanvända innan de går i graven. Och ska jag nu ändå ha en hög med slitna kökshanddukar som sett sina bästa dagar kan jag lika gärna vika dem ordentligt och snyggt. Det är en god investering i min själsliga ekonomi helt enkelt!

Veckans vettiga val vecka 49

KÖP
Julen närmar sig med stormsteg och hittade under veckan en verkligt bra julklapp till det äldsta barnet; en spark med en plog. Av bilderna att döma var det en riktigt fräsch spark och jag har gjort lite affärer med säljaren tidigare och aldrig blivit det minsta besviken. Nypriset på det här sakerna ligger runt 2000 kronor och jag betalade 700 kronor vilket får anses vara mer än godkänt. Barnet har pratat om en spark under hösten så det blev ju finfint! Hon får i regel pengar i julklapp av både min pappa och min farmor eftersom de tycker att vi bättre vet vad hon behöver eller vill ha men det är inte så ofta som vi faktiskt köpt något för pengarna utan sätter oftast bara in dem på hennes sparkonto. Så det blir en bra julklapp från min släkt!

Köpte boken Bröderna Lejonhjärta till en av barnets vänner som fyller år på lördagen och ska ha kalas. Hittade originalutgåvan med de vackra bilderna av Ilon Wiklund, otroligt välbevarad! Lite sugen blev jag på att den skulle få bo kvar hos oss bara för att den var så vacker men så tog jag mig mentalt i örat och tänkte på hur glad kompisen kommer bli över den spännande historien!

Fick tipset att pröva Windi pysventiler till sonen som ägnar en ganska stor del av sina dagar åt att ha ont i magen. De verkar fungera rätt bra, magen har visserligen varit rätt högljudd men ventilerna verkar hjälpa till att få ut luften och då verkar det bli bättre fart på magen. Fortsätter det fungera var det verkligen ett helvärt köp även om det är engångsartiklar av plast.

RENSA I RÖRAN
Har under veckan fortsatt att rensa och har hela bagageluckan på bilen föll, Tyvärr så var det så kaosartat på det ställe jag besökte för att lämna saker att det inte blev av. Har bestämt mig för att i fortsättningen bara lämna på ett mindre Röda Korset som finns på orten jag kommer ifrån. Det är bara tre mil bort och min pappa och hans fru bor fortfarande där så någon gång omsänder besöker jag orten. Varför då inte passa på och lämna saker för en god sak? De stora butikerna i stan får alldeles tillräckligt med saker iallafall tänker jag.

BYTEN
 En person i min bytesgrupp hade en massa pysseltrams som hon kallade det och jag hade hembakat. Det blev ett uppskattat byte vill jag lova, både hos barnet som fick pysselmaterial och hos bytaren som fick hembakat. Jag gillar att baka men är väldigt dålig på att fika, jag glömmer liksom bort det när jag fått ner det i frysen. Bra då med folk som vill ha kakor så jag kan få baka och göra någon glad utan att ha dåligt samvete över att det sedan bara ligger i frysen!  Pysselmaterialet i sig var i mina ögon gräsligt fult, det var glitter och glamour och inte alls min stil, själv föredrar jag naturmaterial och glitterfritt. Men barnet älskar det och sken som en sol.

ÅTERBRUK/PYSSEL
Julgardiner blev det under helgen, sydda av ett tunt rött gardinlinne som jag köpte mycket mycket billigt på någon Jotexrea för ett par år sedan. Kommer inte ihåg exakt men det är möjligt att jag fick 5 meter för 200 kronor eller något liknande. Eller var det 10 meter? Galet billigt i vilket fall som helst! Tyget är väldigt snyggt men är något tunt att sy kläder av, man behöver nästan fodra dem för att det ska bli riktigt bra och det är inte riktigt tanken med medeltidskläder som sys i linne. Bra då att hitta andra användningsområden! För att piffa upp dem skulle man kunna rita ut julfigurer från pepparkaksmått på ett tyg i en avvikande färg och sen limma på. Det har jag dock inte tagit mig för än men tankarna finns.

Min dotter meddelade hips vips att hon på årets Luciatåg minsann tänkte vara tomte. Inte vilken tomte som helst visade det sig då hon hade en mycket tydlig bild om hur hon skulle vara klädd. Jag kan säga som så att den tomtedräkten köper man inte för 149 kronor på ICA Maxi som jag först hade tänkt mig, alternativt byta till mig förstås. Även om det blir jobb så tycker jag att det är kul att hon har egna ideer om vad hon vill och kan uttrycka dem och jag känner mig tacksam och ödmjuk över att jag kan ge henne det hon vill genom att skapa. Tyget kom från min egen enorma samling och behövde verkligen inte köpas in så det var ju bra. Det vacklades lite fram och tillbaka mellan om hon skulle ha klänning eller tröja och byxor, just nu är trånga kläder den stora fasan och att fastna när man drar klänningen över huvudet det värsta av allt. Att man kan fastna lika mycket i en tröja verkar hon inte ha reflekterat över, det är just klänningar som är den stora stora fasan. Hon tog det hela mycket seriöst och ritade tom en bild av vad hon tänkt sig, något som i mina ögon verkade vara en korsning av en julgran och en hallick från 70-talets Harlem. Jag lyckades omförhandla det hela till en något mer modest variant, bilder kommer senare när den är klar.

FÖR ANDRA
Har beslutat att ordna en gudstjänst i en alternativ lokal för min egen församling som tack för lånet av församlingens lokaler till en förening jag är medlem i. För min församling är min förenings verksamhet rätt obegriplig för de flesta tror jag; levande rollspel är inte något som pensionärer i största allmänhet begriper sig på. Jag har också erfarenhet av att man som församlingsmedlem är negativt inställd till just denna hobby då man tycker att det verkar skumt, otäckt och farligt. Så tänker inte min församling, iallafall inte så de talar om det högt, och lånar därför ut sina lokaler till evenemang som min förening ordnat. Detta förtjänar ett tack utöver den högst symboliska summa pengar vi betalat och därför tänker jag ordna en gudstjänst på det område som min förening äger och arrenderar. Det finns ett flertal hus och det största av dem passar bra för gudstjänst. Efteråt tänker jag se till att vi bjuder på lunch och ger församlingsmedlemmarna tillfälle att titta på utrustning och annat. Det kommer att bli toppen!

Har tillsammans med en annan mamma i byn organiserat upp en julpysselträff med enkel middag för byns barn och föräldrar. Jag kommer ordna enkelt pyssel av återbrukstypen och den andra mamman kokar risgrynsgröt. Det känns roligt att ordna något för de andra i byn! Jag är överhuvudtaget väldigt mycket för att göra saker för andra, tycker det är jätteroligt att hitta på och planera och fixa så andra bara kan komma och ha trevligt och trivas.

ÖVRIGT
Var väl inget val jag egentligen kunde göra men fick besök från församlingen jag är medlem i med anledning av min sons födelse och fick en fin julkrans i present av dem och en stor och fin högrev från en av besökarna som har egna köttdjur. Jättefint och omtänksamt!

På kalaset vi besökte på lördagen fick min dotter ett fint pussel med många kluriga bitar i present av familjen eftersom hon blivit storasyster! Vår pojke fick en fin blå mjuk filt och en liten skallra, perfekta presenter eftersom det är något som vi saknar. När de ändå höll på med presenter fick jag och sambon ett paket med en väldigt vacker ljuslykta och ljus med äppellukt. Den här familjen är verkligen gullig och trevlig och jag började genast fundera på om jag kunde återgälda den här fina gesten på något vis. Sen kom jag på att jag tidigare i veckan gav dem Arabiaporslin till ett värde av ett par hundralappar och att de nog ansåg sig vilja återgälda den gesten.

Veckans mat vecka 49

MÅNDAG
Älgkött, potatis

Det blev en favorit i repris, även denna måndag stektes det älgkött som sedan serverades med potatis. Barnet kunde i sin nåd gå med på att smaka på såsen och såg glatt överraskad ut över att det smakade gott, trevligt!

TISDAG
Risgrynsgröt

Familjen besökte vårt lokala EFS för Middagspaus, en träffpunkt för byn där våra pensionärer lagar mat och ser till att trötta småbarnsföräldrar och eventuella ensamma personer i allafall varannan vecka slipper laga mat och äta den i ensamhet. Den här tisdagen var det jultema och gröt, skinka och dopp i grytan erbjöds. Även kaffe och pepparkakor serverades till framförallt barnens förtjusning.

Då det yngre barnet skriker rätt friskt så har mor i stugan försökt äta mjölkfritt. Risgrynsgröt är verkligen inte mjölkfritt så vi får väl se om beslutet att äta gröten kommer att bli ett som jag ångrar i mycket stor utsträckning. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om det hela med mjölkfri kost och barnets mage, jag vet inte om jag upplever någon som helst skillnad. Tycker att han skriker vad jag än gör och vissa dagar inte skriker lika mycket men att det är omöjligt att veta vad det beror på. Just detta tema blir ett eget inlägg lite senare idag.

ONSDAG
Tacos

Där hade familjen tur då jag tänkt mig att bjuda på rester i form av pyttipanna från frysen och potatis och kött från kylen. Men då min pappa och hans fru tänkte hälsa på beslöt jag att bjuda på något godare och valet föll på tacos som kändes lite festligare och också är glutenfritt vilket passar bra då min styvmor är glutenallergiker.

TORSDAG
Rester-tacos igen!

Jag kan ju inte direkt säga att familjen såg ledsen ut när det återigen serverades tacos, snarare tvärtom faktiskt. :)

FREDAG
Tacopaj

Ja, det var ju rätt mycket köttfärs över och jag bestämde mig därför för att pröva att göra en tacopaj. Normalt sett gör jag köttfärssås eller chili con carne när det finns tacoköttfärs kvar eftersom barnet har vägrat äta paj, en läskig rätt där man inte ser vad som är vad. Men nu var jag listig och frågade i förväg om vi kunde göra just tacopaj eftersom hon vet att hon gillar den köttfärsen vilket jag fick ett ja på. Då gäller det att passa på! Barnets eget utlåtande om det färdiga resultatet var: "Både gott och inte alls smaskigt". Det är då hennes artiga sätt att tala om att hon inte alls gillar det. Hennes middag bestod därför av gurkstavar som hon dippade i valda delar av pajen och tacochipsen som var tillbehör. Rätt eller fel; jag är inte så väldans för det där att man gör annan mat till barnen för att de inte gillar det som serveras. Jag föredrar att de försöker äta det de gillar och sen kan man ta ett stadigare mellanmål. Jag hade nämligen en klasskamrat som serverades önskekost hela vår uppväxt. Mötet med skolmaten och senare vuxenlivets krav på viss anpassningsförmåga till mat blev inte så lätt, jag vill helst undvika det för mina barns del om det är möjligt.

Skalet på pajen innehöll rätt mycket creme fraiche i grundreceptet, det bytte jag ut mot turkisk yoghurt som dels är lite nyttigare med sina 10% men ändå är kokbar, samt betydligt mycket billigare. En burk creme fraiche på 2 dl kostar runt 10 kronor. En burk turkisk yoghurt på 1 liter kostar 22 kronor. Utan att dra igång och räkna ut kilo och literpris och dylikt så förstår man ju att det är ofantligt mycket billigare med turkisk yoghurt. Det fungerar för övrigt utmärkt att använda den i alla recept som anger creme fraiche, vad som händer är att smaken blir något surare än med den äkta varan. Själv har jag egentligen bara ett recept där jag ALLTID använder creme fraiche istället för yoghurt och det är skagenröra. Den blir helt sagolikt god med den goda och feta creme fraichen och fullt acceptabelt god med yoghurt. Men visst föredrar vi alla sagolikt god?

Lite senare på kvällen prövade jag och barnet att göra Gino, fruktbitar i ugn med riven choklad. Jag vill minnas att jag tyckt att detta är en god efterrätt men jag måste nog hålla med barnet som inte var så imponerad och föredrog att äta den smälta chokladen och grädden framför fruktbitarna, det VAR inte gott. Pliktskyldigt åt jag ändå upp barnets portion och serverade henne istället vanliga mandariner vilket hon plötsligt åt med god aptit, så inget ont som inte har något gott med sig!

LÖRDAG
Rester

Jajamen, tacopaj! :)


SÖNDAG
Föga förvånande-RESTER IGEN!!!

Idag så var det dags för restfest med onsdagens egentliga meny; pytt från frysen och kött och potatis från kylen. Fruktansvärt trist men uppiffat så gott det gick med rödbetor och stekt ägg. Jag gillar egentligen inte alls köpt pytt, tycker det är mycket godare med hemgjord. Där är jag och mannen inte alls överens, han ÄLSKAR köpt pytt, så någon gång om sänder faller jag till föga och ser till att det finns hemma. Vad gör man inte för kärleken? :)


Veckans handling rockade loss på cirkus 400 kronor. Om jag inte fallit till föga för tankarna på tacos hade det blivit billigare då jag köpte tacochips, mjuka bröd, sallad, tomat, gurka och majs för att kunna bjuda på det. Med felpriset på päronen jag köpte, de skulle kosta 10 kr/kg men gick in på ordinarie pris, handlar det om 100 kronor ungefär. De pengarna hade man givetvis kunnat spara genom att äta annat. Tänker man sig att man väljer bort de här lite extra sakerna varje vecka sparar man över 5000 kronor om året. Det är rätt mycket pengar. Å andra sidan är det också rätt gott med tacos eller det där lilla extra goda som man gillar. Hur mycket är det värt i sin tur om man räknar upplevelsen av det? Jag behöver sällan och aldrig fundera på om jag har råd med den där extra hundringen vid en handling; det finns alltid pengar över på vårt matkonto eftersom jag är en sådan duktig Snålmor och kan massor med knep som sträcker ut pengarna en extra mil. Det är ju också så att både jag och min sambo arbetar, vi har inga stora skulder och har helt enkelt en god ekonomi. Utan problem skulle vi kunna dubbla vår matbudget och ändå ha pengar över varje månad. Dock kommer jag väl ihåg tiden då det inte var så och den gången jag sparade i tre månader för att ha råd att köpa en ostbit. Lyckan över att kunna lägga en ostskiva på smörgåsen. Just därför är jag så tacksam över det jag har och försöker av respekt för alla de som inte har den extra hundringen att inte helt oreflekterat göra av med den. Och donerar då och då den extra hundringen genom presentkort till olika hjälporganisationer. Om du också hör till de lyckliga som har råd skulle jag nog kunna tycka att den extra hundringen ibland skulle kunna få hamna hos någon som saknar den.

Funderingar över en kaffekopp

Mitt favoritcafe i staden där jag bor är Röda Korsets där allt bakas på plats och man bjuder alla barn på saft till fikat. För mig spelar det ingen roll, jag brukar i regel lägga växeln från de tillfällena i någon av deras insamlingsbössor då det ändå är så galet billigt, men det finns ju faktiskt familjer där det kan spela en viss roll om saften kostar eller inte. Hur hemskt eller löjligt man än kan tycka att det låter är det så det är.

Jag gillar verkligen hembakt och är själv en duktig bagerska även om jag är förfärligt dålig på att fika hemma. Det blir liksom inte riktigt av förutom de första provsmaksbitarna så till mina kollegors stora glädje kommer jag ofta med hembakt till arbetet. Alltså uppskattar jag verkligen hembakat när jag besöker cafe för att fika och umgås. Det värsta jag vet är inplastade kakor från själlösa storproducenter där allt smakar i mitt tycke mandelkubb, oavsett vad det är. Mandelkubb med en lätt bismak av mazarin, HU! Det hindrar mig förstås inte från att äta av det som finns, jag är en riktig gottegrisa, och sen sitter jag där och gnäller lite tjurigt för mig själv i huvudet över att det smakar dåligt. Jättefånigt.

Förutom att Röda Korset erbjuder hembakat och gratis saft så vet jag att de som bakar och arbetar är personer i behov av daglig verksamhet då man av olika anledningar står utanför den reguljära arbetsmarknaden på grund av olika svårigheter; ibland bara en sådan löjligt liten sak som att man pratar för dålig svenska och man på grund av säkerhetsskäl som det kallas, inte får arbeta inom kommunal verksamhet. Så otroligt fånigt. Jag gissar att anledningen egentligen stavas KOSTNADSEFFEKTIVT då det kan ta längre tid att förklara för någon som bara pratar engelska eller att man kan ha andra medarbetare som inte känner sig bekväma med att prata engelska. Så en massa välutbildad arbetskraft står på Röda Korset och bakar kakor när de egentligen skulle kunna arbeta med långt mer avancerade uppgifter. Nåja. Det känns iallafall bra att mina fikapengar går till att skapa meningsfull sysselsättning och stötta olika projekt som ger en bättre värld. Jag har inget emot de entreprenörer som runt om i min stad skapat arbetstillfällen och försörjning till sig själv och sina anställda, snarare tvärtom! Jag tror på och uppskattar företagsamhet MEN jag föredrar när framgång kombineras med en tanke på de som är mindre lyckade än en själv. Skulle det döda din rörelse att ha en insamlingsbössa från Läkare utan gränser på disken? Att ge 10% av din vinst till ett välgörande ändamål iallafall en dag under ett år eller stötta något bra kontinuerligt? Nej jag tror nog inte det.

Jag har också, och här kommer väl Snålmoran i mig fram, lite svårt att motivera för mig själv att dricka kaffe och äta smörgås för nära hundra kronor vilket är vad det kostar på de flesta andra ställen. Jag säger inget om det heller när jag väl är där, de ska betala sina anställdas löner och sina räkningar de med. En företagare måste givetvis få göra en vinst på sin firma; att tänka att de skulle nöja sig med att gå plus minus noll är en vacker men fåfäng dröm som jag själv inte skulle leva upp till ifall jag sadlade om till privat verksamhet. Givetvis vill man göra en vinst som ger en något större ekonomisk frihet. Men det finns så många andra som verkar intresserade av att stötta dessa verksamheter att jag nog med gott samvete kan låta bli.

Förra gången jag besökte mitt favoritcafé hade jag turen att ha sällskap av en av mina bästa vänner, en ung man som läser till präst. Vi delar samma tro och värderingar i mycket och har genom årens lopp diskuterat oss igenom mängder med diskussionsämnen, även så denna gång. Det vi tog oss för att diskutera den gången var hela cafekulturen i sig, vad den egentligen är ett uttryck för. Vi kom fram till många stora sanningar om detta men den som kändes mest intressant att fundera kring är att det vi främst betalar för när vi besöker större cafekedjor är själva upplevelsen av kedjan. Det handlar inte bara om att dricka en kopp kaffe, det handlar om att dricka den i kedjans speciellt utformade mugg med logga och att andra ser en göra det. Man betalar helt enkelt för att förknippas med kedjans varumärke och air. På det café jag skulle benämna som mest populärt i min stad är det nog storstadskänsla man vill förmedla. Cafeét tillhör en kedja som finns i alla Sveriges stora städer och har ett sortiment som är fastställt, man vet vad som finns oavsett om man fikar här i norr eller nere i sydligaste syd. Det är inne, det är trendigt och fräscht. Inga vingklippta fåglar sitter vid ett fönsterbord på Cafe X, de har liksom ingen plats där. Inte de som är vingklippta på ytan iallafall tänker jag lite elakt. Det vackra och rika folket sitter på Cafe X och shoppar eventuellt någon för tillfället supertrendig retrosak på Röda Korset. Men slå sig ner i cafedelen och dricka en kopp kaffe gör de inte. Den stämpeln vill man inte betala för. Ska man kunna göra det med hedern och äran i behåll behöver man ett visst mått av godhetsstämpel på sig. Man bör vara öppet intresserad av återvinning, världsförbättrande och eventuellt vara medlem i miljöpartiet. Lite udda klädstil, utvald med flit. Retro, tanthandväska och basker fast man bara är 15 år. Eller 35 år som i mitt fall. Då är det liksom okej. Annars är man en lite mysko kanske utslagen typ.

Omvänt då? Ja, jo, nog har det hänt att jag har fikat även på Cafe X, med det vackra och rika folket. Och ska sanningen fram känner jag mig kanske inte helt bekväm med att förknippas med dem som sitter där. De välklädda, välsminkade ytliga typerna som på allvar vem vilken Hollywoodfru som är vilken. Jag skulle inte alls gilla att förknippas med dem, inte det minsta. Det är rätt tänkvärt. Vem säger att jag är bättre än dem?

Julefrid?

Det var kö, det var trängsel, stirriga blickar och vässade armbågar som tryckte sig fram. Förskräckt drog jag femåringen närmare i något slags fåfängt försök att skydda henne med min blotta utstrålning och lyfte bilbarnstolen så högt jag kunde mot mitt bröst för att ingen skulle undgå att se att jag faktiskt bar något långt mycket mer värdefullt än något som helst fynd man skulle kunna tänkas göra här i detta konsumtionens tempel. Var jag befann mig? Hör och häpna-på det annars så skönt avslappnade lokala PMU:et; Pingstkyrkans second handaffär och hjälporganisation. Jag hade tänkt lämna lite saker från min pågående utrensning och hade packat bagageluckan full med saker. När jag anlände var det en liten stund kvar innan öppningsdags men till min förvåning var det ändå fullt med folk utanför affären. Vid varuinlämningen hade en finsk antikhandlare med lastbil parkerat och den bistra minen sade mig att han nog inte tänkte flytta sig för att jag skulle kunna komma fram med min lilla bil och mina ynkliga små påsar. Det finns ett fåtal parkeringsplatser vid butiken och sen en större parkering en bit bort och där ställde jag mig i brist på bättre att göra. Då jag var utan vuxet sällskap så fick jag lov att lämna det som skulle skänkas för tillfället då jag inte klarar av att bära både det yngsta barnet och alla dessa saker och inte tänkte gå tur och retur 14 gånger. Istället bestämde jag mig för att gå in och titta och förhoppningsvis hitta en bra present till helgens barnkalas.Vi ställde oss i kön, butiken öppnade och kaoset startade.

Jag vet inte vilka dagens besökare var eller vad de var ute efter under sin runda men viktigt verkade det vara. Så viktigt att man försökte tränga sig i kön och tyckte att det gick för sig att knuffa på långsamma femåringar och släppa dörren på gamla tanter och bufflas vid hyllor. För vad? Prydnadstomtar för 10 kronor? Jag blev uppriktigt förvånad över den hetsiga stämningen, tycker att den här typen av affärer trots allt brukar vara befriade från det beteende man nog får lov att kalla julstress. Å andra sidan så har trenden att handla begagnat vuxit sig starkare och starkare de senaste åren och det är väl oundvikligt att vi med det får ett ökat tryck även i de handelssammanhangen. Att handla begagnat har en stämpel av godhet kring sig. Man värnar om miljön, säger nej till slit och släng, tar ansvar för klimatpåverkan eller är intresserad av en specifik typ av heminredning som gör att vanliga affärers utbud inte räcker till. Det kan också vara så att man faktiskt inte har råd med någon annan konsumtion men det talas det nog minst om i sådana sammanhang. Hursomhelst så är nog den gängse uppfattningen att de som handlar på second hand och loppisar är hyvens typer men det behöver de ju inte alls vara. De kan ju vara lika sugna på att göra det stora fyndet och galna av konsumtionshets som de som väljer att konsumera i traditionella affärer. Framförallt de som är intresserade av en viss typ av heminredning eller prylar kan nog vara rätt hetsiga i sitt sökande efter den heliga Graal; det ultimata fyndet. Det finns mycket att säga om ämnet men jag behöver fundera mer innan jag uttrycker mig kring saken.

För att inte trampas ner av de galna konsumtionsbufflarna skrämda i sken så bestämde jag mig för att vi skulle stötta verksamheten genom att fika i deras cafe. Jag är inte helt säker på hur deras vinst används men jag vet att de har många arbetstränande personer hos sig som enligt utlåtanden från en av dem som jag är bekant med säger att man blir väl omhändertagen och känner sig viktig. Det låter fint i mina öron och kan verkligen vara värt att sponsra med 48 kronor. Det var alltså den sammanlagda kostnaden för mitt och det äldre barnets fikapaus. Festis och kokosboll till barnet, kaffe och smörgås till mig. Jag noterade att inget av fikabrödet var hembakt utan kommer från beställningssortimentet på vilket grossistföretag som helst. Även om de valt goda sorter som jag gillar, gillar jag hembakt mer.

Efter energitillskottet så letade vi efter en bra present till helgens barnkalas, en av barnets vänner fyller 6 år. Jag tycker om att ordna bra presenter och med det menar jag att de har något slags bestående värde; något att minnas. Jag gillar inte billiga plastleksaker som fort går sönder men SJÄLVKLART har även jag köpt sådana saker när jag inte haft något bättre alternativ eller mer fantasi. De barnen blev nog glada och nöjda de med. Det jag oftast köper är böcker och spel eller bjuder på en upplevelse; bio eller bad eller dylikt. Nu när vi har en lillebror i familjen är jag inte lika hurtig vad gäller att hitta på upplevelser och kommer att ligga lågt under hela det kommande året. Barnets vän är en sexårig pojke som gillar matematik, ganska fartfyllda lekar och vapen och stridslekar av olika slag. Han har också en del funderingar på livet och döden efter att familjens ena katt blev överkörd. Den perfekta gåvan blev därför boken "Bröderna Lejonhjärta" av Astrid Lindgren som innehåller både svärd och spänning och ondska och godhet och möjligheten att välja att vara en god hjälte. Jag brukar skoja om att jag inte gillar Astrid Lindgrens böcker och en del sanning ligger det i det påståendet men just den här historien tycker jag är bra.

 

En köpfri dag

En kollega till mig har en väldigt rolig lista vid sin arbetsplats; en förteckning över alla möjliga knäppa och knasiga helgdagar som uppstått genom årens lopp. Vi läser den ibland och skrattar åt det faktum att någon tycker att det behövs en dag när man ska krama en musiker, gläds åt Kanelbullens dag och ryser åt minnesdagen för Förintelsens offer. Vissa dagar känns helt enkelt viktigare än andra och förmodligen så finns det någon som bryr sig om alla dessa dagar, även de knäppa.

I fredags så var det E-handelns dag, alltså en dag då vi ska fira och komma ihåg att handla saker. Det uppmärksammade många företag med erbjudanden av olika slag och det rapporterades en del om saken i media. I lördags var det En Köpfri dag, dvs den raka motsatsen, en dag då man bör avstå från att konsumera. Den passerade desto mer obemärkt och det kan man ju förstå, media lever och tjänar bra på de reklamintäkter man får från handeln. Varför bita den hand som föder en och uppmärksamma att man inte borde shoppa? Många som arbetar med media vill gärna se sig själva som viktiga världsförbättrare och visst, de journalister som vågar åka till Syrien är värda all respekt. Men de som sitter och producerar annonsutrymme för en redan övermättad marknad- not so much.

 

Jag vet inte vem som delar ut datum för dessa olika helgdagar, ifall man får välja själv eller får sig ett datum tilldelat bara. Får man välja själv måste jag säga att det är uppfriskande uppkäftigt att välja 30 november. Första helgen i advent med julafton bara ett skälvande andetag bort, det är nog inte bara en människa som galopperar runt i shoppingcentrum med den senaste löningen brännande i fickan. Att få folk att avstå från att konsumera denna dag är inte bara en bedrift, det gränsar till ett stordåd. För självklart så finns det många som börjar förbereda sig för jul och för att minska stressen börjar med konsumtionen så tidigt som möjligt. Första advent verkar också, om jag ska tro mina sociala medier, ha utvecklats från dagen då man tänder första ljuset till en orgie i julpynt och gulliga arrangemang av olika slag. Själv är jag ofta alldeles för trött och slut av arbetet för att orka haka på pynttåget men jag minns när jag var yngre att jag ofta hade som en febrig förväntan inför den här helgen och att det var SÅ MYCKET man skulle hinna. Nuförtiden struntar jag blankt i det och gör det jag vill och känner för. Den här helgen var jag ensam med båda barnen och hade en uppfart som bestod av 100 % blankis vilket gjorde utflykter av alla de slag helt omöjliga. Det tyckte jag ärligt talat var riktigt riktigt trevligt och skönt då jag inte orkade eller ville åka någonstans då jag också var väldigt förkyld och drogs med en lätt feber.
Istället så hjälpte jag barnet att pyssla ihop en helt återvunnen adventsljusstake som hon mycket stolt sedan kunde tända första ljuset på. Det var grejer det!

Shine your sink

I en grupp jag är med i på Ansiktsboken så har vi under året på olika sätt försökt förhålla oss till begreppet köpstopp. Nu har vi kommit så långt att vi börjat fundera på nästa års mål då jag tror att de flesta av oss känner att ett totalt köpstopp kanske inte är den mest utvecklande saken att förhålla sig till. Vi har därför börjat diskutera våra olika personliga mål och vad vi kan tänka oss pröva på för att komma närmare ett lyckligt liv med mindre stök och ägodelar. Mycket utvecklande är det att ha en referensgrupp att vända sig till, det roligaste av allt är att jag egentligen inte alls känner de andra utan vi pratar bara på nätet, jättehäftigt!

 

Jag har iallafall bestämt mig för att ett av mina mål för 2014 är begreppet "Shine your sink", alltså städa din diskbänk om man översätter det lite grovt. Vad ska det då ge mig? Jo, enligt rörelsen Fly Lady så är det början på ett mer organiserat och stressfritt liv och det enda jag behöver göra är alltså att städa min diskbänk, oavsett hur förfärligt det ser ut runtomkring. Det jag gissar händer är att man börjar ta tag i resten av stöket eftersom då man tycker att det ser så hemskt ut i relation till den städade diskbänken vilket det ju faktiskt gör. Förmodligen handlar det också om att etablera en vana, att vänja sig vid att lägga tid på hushållsarbetet och hitta en utgångspunkt.

Jag har själv ett ganska stort behov av att inte ha iallafall stökigt eftersom min sedan tidigare utmattningsdiagnostiserade hjärna inte riktigt klarar av stök. Den blir stressad och förvirrad när det inte är rent och blir helt enkelt trött. Utmattningen har förstås gjort att jag haft väldigt dåligt med ork att städa och periodvis har det sett fruktansvärt ut hemma. Nu är jag på väg tillbaka och orken växer varvid det ser rätt okej ut. Fast just diskbänken är jag inte bra på att sköta. Det kan börja bra med att jag kör disken och plockar bort. Fast sen måste jag tömma diskmaskinen och ställer upp det på bänken om det inte är helt torrt och så vill jag få bort disken i diskhon så snabbt som möjligt. Och så stänger jag luckan och startar igen. Och den rena disken står kvar. Kanske eventuellt också någon kastrull eller så som inte rymdes i maskinen. Som jag skulle kunna diska för hand. Sen. :)

Nåja, sådär håller det på. Och det stör mig. Så igår gjorde jag ett teststäd av diskbänken och klockade och dokumenterade hur lång tid det tog och om det märktes skillnad och kändes värt. Bilden nedan visar alltså hur köksbänken såg ut när klockan var 9.54.



10.10, alltså 16 minuter senare så såg det ut såhär:

Ja, jag tror inte att jag behöver säga något mer om saken. Nog ser det rätt mycket trevligare ut. På dessa 16 minuter har jag plockat ur den rena disken, ställt in den smutsiga, ställt in i skåparna, torkat av bänk och ho samt kaklet och diskat en plåt. Idag ser diskbänken ungefär likadan ut men jag gör ett nytt försök! Skam den som ger sig!

Veckans vettiga val sista tiden

Tänkte försöka dela upp det här inlägget under rubriker i fortsättningen så de blir mer överskådliga. Ett mål är också att bli bättre på att ta bilder till mina inlägg, det är alltid roligare att läsa om det finns bilder, och jag vet faktiskt inte varför jag är så vansinnigt trög!

KÖP
Veckans stora händelse vecka 48 är sambons resa till södra Sverige där han ska hämta upp en tävlingsbil. Det kostar förstås pengar, både bilen och transporten men är en bra affär i jämförelse. Sambon passar också på att besöka vänner längs vägen och tar med egen mat och fika för att spara pengar och tid då han och kompanjonen bestämt sig för att köra i ett ett svep och alltså inte stanna för att äta. De har också tagit på sig att leverera en del saker när de ändå tar sig ner genom Sverige och kommer tjäna en del slantar på det och om inte annat en massa good will för att de ställer upp. Det ska inte underskattas att ha folks tacksamhet, det vet man aldrig när det kan betala igen sig.

Köpte på Kupan en bok till min svåger i julklapp; "Töntar och troll" av Cello. Verkade vansinnigt rolig!

Köpte två seriealbum till min flicka som hon fick välja själv och även tre lådor med någon slags julklistermärken som går sätta på julklappar och även pyssla med. Seriealbumen hade jag egentligen tänkt skulle vara typ Bamsetidningar för 1 krona styck eller så men det var just albumen hon fastnade för och jag föll till föga. Till en kostnad för 30 kronor visade det sig sedan. Ett gammalt seriealbum visade sig nämligen kosta 20 kronor och det andra 10 kronor så det var ju inte heller direkt jämn prissättning. Det är inte mycket pengar och jag har för all del råd men det som är så märkligt är att en ny inbunden bok kostar på sin höjd 20 kronor på samma ställe. Hur ett gammalt nött album och en ny bok kan ha samma värde övergår mitt förstånd. Nåväl, det betalades för iallafall.

BYTEN
Har ganska mycket blommor hemma men inte ytterkrukor till alla och har därför efterlyst det i min bytesgrupp på Ansiktsboken. Fick napp på två plastkrukor mot några hembakta kakor. Bytaren försökte ivrigt få mig att köpa mer saker av henne när jag ändå var där vilket jag försökte få henne att förstå att jag inte var intresserad av då jag ju egentligen ska ha köpstopp. Jag talade för en smula döva öron då hon å ena sidan beundrade min karaktär men i nästa sekund förevisade allehanda möjliga loppisprylar som fyllde hennes garage. Jag såg flera fina saker som så men jag kände mest att jag bara blev jättetrött av alla grejer. Hade jag varit henne hade jag packat släpet fullt och kört sakerna på second hand för att återta kontrollen över mitt garage.

Bytte också till mig två stora gamla syltburkar, eller snarare fick dem mot avhämtning. Min plan var att försöka göra något slags arrangemang i dem att ha ute på bron med ett ljus och enris men när jag fick hem dem visade de sig vara lite för smala för det jag tänkt. Dock hade de fina och fräscha lock vilket gör att de blir bra förvaringsburkar för skafferiet!

Pyssel är som sagt hett i detta hus, därför bytte jag till mig lite blandat julpyntskrafs från en trevlig kvinna för att ha i gömmorna till det kreativa barnet. Hon fick hembakt och såg glad och nöjd ut.

RENSA I RÖRAN
Rensar ut barnkläder, mammakläder och överblivet grejs för att skapa rymd och plats. Borde kanske sälja saker istället men tycker mest det blir komplicerat och omständigt. Min sambo är vansinnigt duktig på att sälja överflöd från sina hobbysaker men jag är alldeles för uselt tålmodig tyvärr. Eftersom jag är föräldraledig så borde jag kanske ta mig i kragen på att sälja för att dryga ut kassan en smula, vi får se vad framtiden ger! Fem påsar med blandade kläder, skor, sjalar och dylikt blev veckans skörd vecka 48. Då har jag ändå inte gått igenom alla barnkläder klart, mitt dukförråd och lite andra skåp. Det jag rensat är hallgarderoben och min egen garderob.

Jag har även gett bort Arabiaporslin till en vän i byn. Vi fick porslinet när det brunnit, det kom från ett dödsbo och är inte alls komplett men några tallrikar, assietter och en såskanna. Färgen är fin och så men varför ska det vara här när det kan komplettera min väninnas servis? Tror att den generositeten kommer betala sig mer än de få hundralappar det ger vid en försäljning.

ÅTERBRUK/PYSSEL
Har tyg till både höstgardiner och julgardiner som ska färdigställas sedan en tid tillbaka och har iallafall kommit så långt att jag beslutat mig för vilka tyger som ska användas.

Har sedan tidigare bytt till mig tyg från en tjej som jag avser att förvandla till en sänghimmel åt min dotter som älskar prinsessaktiga saker. Hon gillar också att döda drakar med svärd så hon är en rolig mix av båda sakerna. Vi kallar henne riddarprinsessan till hennes stora förtjusning. Jag har nu börjat fundera på hur jag på bästa sätt ska färdigställa sänghimmeln. Helst skulle jag nog vilja ha typ ett avskalat cykelhjul att utgå ifrån men ska höra med sambon vilka resurser som finns ute i bilverkstaden.

Upptäckte i samband med att spjälsängen ställdes i ordning att spjälskyddet var sådär fräscht. Det är inget fel på det men det är ett trist 80talstyg i gult och banden som ska knytas fast saknas på vissa ställen osv. Därför beslöt jag att piffa upp det genom att sy ett nytt överdrag och sätta nya band.Så långt är allt väl förutom tiden och orken att ta tag i att göra det. Förhoppningsvis så blir det av innan det är dags för sonen att flytta hemifrån.

Tillverkat egen adventsljusstake med konservburkar, gamla bokmärken och utklippta bilder.

FÖR ANDRA.
Skrivit upp mig på en gåvolista för välgörenhet. Presentkort som ges till behövande utan att några besvärliga frågor ställs.

Har gjort i ordning och slagit in några julklappar

Veckans mat vecka 48

Tiden har som sagt bara flugit iväg de första veckorna med vår nye son men nu ska jag återigen försöka ge mig på att dokumentera det vi äter.

MÅNDAG
Älgkött och ris

Stekt älgkött med svamp och lök samt ris. Mannen förärades även med en gräddsås som jag själv fick avstå ifrån på grund av sonens trilskande mage. Mannens mat såg ofantligt mycket godare ut än min även om det var helt okej utan sås.

TISDAG
Rester i form av spagetti och köttbullar

Mannen var borta till middagen så jag och det äldre barnet utfodrade oss med rester. Barnet vägrade självklart att äta köttbullarna eftersom de är hemgjorda och allt som är hemgjort är riktigt äckligt enligt barnet. Och kött är ju extra äckligt. Men spagetti och avokado, DET är grejer det och det åt hon också med god aptit tillsammans med ett par glas mjölk. Själv åt jag köttbullar och njöt av varje tugga då de var tillverkade av älgköttfärs.

ONSDAG
Palt
Kotlett och potatis

Min sambo kommer från Norrbotten vilket hans mor då också gör. Alla kvinnor från Norrbotten kan inte koka palt men min svärmor är en av de som kan. På en hög nivå. Igår anlände det tre trasiga paltar som blivit över vid sambons besök i föräldrahemmet och som var bara mina. Jag var snäll nog att dela dem med det äldre barnet och åt ett slags mellanmål på stekt palt. Oj så gott!

Till middagen var jag fortfarande mätt på palt så barnet och sambon utfodrades på ett gäng väldigt små mandelpotatisar som kokades och serverades till överblivna kotletter från förra veckans grillparty med några vänner. Barnet åt självklart inte kotlett utan mumsade potatis, grönsaker och smörgås istället.

TORSDAG
Pasta och korvgryta

I frysen hittade jag en halv korvring. Den tinades under eftermiddagen och hackades och frästes sedan tillsammans med två lökar, en burk svamp och ett äpple. Chilisås och senap fick bli de huvudsakliga kryddorna med lite salt och sen slog jag över en förpackning mjölkfri gräddprodukt. Det blev faktiskt riktigt gott och serverades tillsammans med kokt pasta. Det blev också rester över till tre matlådor som ställdes i frysen. När jag ändå höll på fick en överbliven kotlett en slev överbliven pasta och blev en fjärde matlåda som också fick ta plats i frysen.

FREDAG
Restomelett
Blodpudding

Mannen i huset tuffar på ner mot Göteborg för att hämta en tävlingsbil så jag och barnen roar oss själva under helgen. Det var tur med tanke på att vuxenmiddagen bara räckte till en person och jag inte vet om jag haft samvete att inte låta sambon få den då den innehöll en av hans favoritingredienser; stekt fläsk!
I en burk hittade jag nämligen en liten skatt, överblivet stekt fläsk från en tidigare Carbonara. Detta blev en mycket god omelett tillsammans med en tomat som börjat se lite ledsen ut. Ofantligt gott!

Barnet fick blodpudding, en klar favorit som visst är helt ätbar men någon fläsk och tomatomelett är det ju inte!


LÖRDAG
Spagetti och köttfärssås

Plockade fram två påsar köttfärs ur frysen och gjorde därefter en rejäl laddning med spagetti och köttfärssås. Till min stora glädje åt barnet med god aptit även köttfärsen, jo jag tackar! Istället för att göra mindre matlådor och frysa direkt som vi oftast gör med rester så sparade jag allt i kylen för att ha lättvärmda rester under morgondagen då matlagning med ett kolikbarn är lite knepig ifall barnet inte sover just precis när matlagningen ska ske. Bättre då att ha rester nära då man är ensam vuxen hemma. Jag har för övrigt fått en fråga om vi bara äter ett mål mat om dagen? Nej, vi äter ALLTID lunch i detta hus, oftast rester av gårdagens middag eller något annat lite enklare. Men lunch serveras alltid och det är alltid tillagad mat.

SÖNDAG
Rester

Rester av alla de slag förgyllde en halkig och snöig söndag. En härlig mix av allt möjligt gjorde alla mätta och glada.

Veckans handling började med en lista innehållande mjölk och bakplåtspapper och slutade med en nota på ungefär 600 kronor då det visade sig finnas blöjor till extremt förmånligt pris. Jag har tidigare skrivit om det onödiga med att hela tiden hitta på ursäkter för att använda grädde i maten och verkar nu ha blivit bönhörd då det yngre barnet har magknip vilket kräver mjölkfri kost. Det finns alternativ till grädde men de är så pass dyra att där går nog min gräns för vad jag tycker är prisvärt på en daglig basis. Istället får det bli helggrädde, billigt och nyttigt! Och sjukt trist. Något så fruktansvärt! Jag tycker att målet att äta mer av det som finns hemma uppnåtts ganska bra även om handlingen blev lite dyrare än planerat. Å andra sidan sparar det ju pengar i det långa loppet med blöjorna så det beror ju bara på hur man ser det. Vi fortsätter att äta av det som finns hemma och jag ser att det börjar bli en smula mindre trångt i främst skafferi och kyl. I och med kravet på babyvänlig kost som är mjölk, bön och lökfri försvann en del mycket vanliga komponenter i vår matlagning men jag tror nog att vi ska klara oss ganska bra en vecka till på det som finns hemma. Det är lite tråkig mat men det går givetvis att äta.

KarlBertil Jonssons julafton?

Ett av mina absoluta favoritprogram alla kategorier är KarlBertil Jonssons julafton. Den är viktigare för mig än Kalle Anka på julafton och jag äger den tom på DVD bara för att jag tycker så mycket om den. Den handlar, ifall du inte sett den, om en ung man som vill vara Robin Hood och därför stjäl från de rika och ger till de fattiga. Det blir inte så bra när hans rike och snåle far upptäcker detta men det visar sig att alla tycker det är jättebra på alla sätt och vis.

Välgörenhet är alltid aktuellt till jul och de sista åren har etiska presenter blivit big buisness. Överhuvudtaget har välgörenhet i form av privatpersoners insatser vuxit lavinartat och många goda handlingar görs numer av helt vanliga människor som ser nöd de vill avhjälpa. Jag är själv medlem i ett par grupper via Facebook som försöker hjälpa vanliga människor som hamnat snett ekonomiskt, jag skänker alltid saker jag inte vill ha till second hand för att vinsten ska gå till behövande, betalar skatt, kommunalskatt, landstingsskatt och kyrkoskatt, lägger pengar i kollekten, i bössor på stan osv osv osv. Kort sagt; jag försöker bidra till att hjälpa andra. För det tycker jag är riktigt och rätt när det finns nöd. Hur man kan tycka något annat övergår mitt förstånd.

Därför blev jag ganska illa berörd under den gågna veckan då jag och en vän pratade om just välgörenhet och vännen påpekade att en gemesam bekant är starkt emot att hjälpa behövande. Jag blev först väldigt arg och tänkte att min andre vän är en idiot men drog ett djupt andetag och började fundera på hens argument som är att det inte är enskilda personers problem och ansvar att lösa statens åtaganden. Och att vi inte löser problemet genom att kortsiktigt lösa en enskilds situation samt att det får personer att fastna i bidragsberoende och en inlärd hjälplöshet. Det ligger, även om det tar mig emot att erkänna det, en del i det hen säger. Om vi bara lät bli skulle nöden öka och staten bli mer pressad att göra något åt situationen. Å andra sidan så kan det skapa en hel generation av övergivna; barn och unga som for illa för att varken staten eller det privata gjorde något åt saken. Och vilka konsekvenser får det? Och hur känns det att vara en av dem som ingenting har? Det vet jag betydligt mycket mer om än min vän som anser att välgörenhet inte är helt önskvärt.

För att vara emot en utsträckt hand till de som har det svårt är betydligt mycket enklare när man aldrig stått på andra sidan diket med ett tomt kylskåp för att pappa köper öl för matpengarna eller frusit sig halvt fördärvad på friluftsdagen för att man saknar vettiga vinterskor eller varit rädd för att tala om hemma att man behöver nya fotbollsskor och därför låter bli med blödande hälar som följd. Det handlar inte bara om att vara hungrig när man lägger sig eller att frysa om fingrar och tår. Det handlar också om känslan av enorm förlamande trötthet som vilar över en för att man alltid alltid alltid vet om att saker och ting inte är okej hemma. En utsträckt hand som ger en vänlig klapp på kinden och en biobiljett eller möjligheten att få äta rostat bröd till frukost i några dagar är inte så dumt. Det förändrar inte grundsituationen och det löser inte problemet men planterar ett frö med en förhoppning och en tilltro på omvärlden och framtiden, ett hopp om att den egna framtiden kan vara en annan än den verklighet man själv lever i. Men utan utsträckta händer planteras inga frön alls vilket kan vara värt att överväga när man står i valet och kvalet mellan att hjälpa eller låta bli.

Blöjor

Vi har valt, eller snarare om jag ska vara ärlig, så bestämde JAG att vi ska använda tygblöjor till våra barn. Den äldsta hade tygblöjor under en rätt kort period då jag var så sjuk när hon var liten att det blev nästintill övermäktigt att hålla på med tvätt och vikning av tygblöjorna. Så småningom brann de också upp och då orkade jag verkligen inte köpa nya och börja om. Men om jag minns rätt hade jag betalat 100 kronor för en hel låda med blöjor och ytterbyxor och hej och hå. Det var iallafall väldigt billigt.

Till sonen så togs det nya tag och jag fick dels en stor laddning av en vän men bytte också till mig en komplett uppsättning mot en halv bal toarullar. Nu är jag mindre sjuk och tvättandet går utmärkt liksom att låta sonen ha tygblöjor på dagtid. När vi åker bort och på nätterna har han vanlig blöjor för att få sova mer ostörd. Han har nämligen visat sig vara en liten prinsessa på ärten när det kommer till att sova i en blöt blöja. Det gör man inte. Det byts rätt ofta blöja men å andra sidan så säger de att tygblöjebarn blir torrare tidigt och det tror jag kan stämma. Dagens moderna pappersblöjor är väldigt torra och många barn har svårt att veta att de är blöta och kan tom hinna få utslag innan de själva känner att det är obehagligt.

Låt oss säga att det kanske därför i det här hushållet går MAXIMALT fem pappersblöjor på ett dygn men jag skulle snarare gissa på två-tre stycken men strunt i det. Det är i allafall som mest 32 blöjor på en vecka. Det är då minst en soppåse full. Om jag bara hade pappersblöjor skulle jag gissa på ett blöjsnitt på 10 blöjor dygn och alltså 70 på en vecka. Det är rent något fruktansvärt med sopor det. Framförallt om man räknar på ett år och sedan räknar ut hur många barn i Sverige som använder blöjor. Jag blir lite rädd när jag tänker på hur mycket blöjor det är. Dyrt blir det också. Själv köper jag alltid det alternativ som blir billigast för mig i affären. Med min dotter körde jag samma princip; så billiga blöjor som möjligt, och hon var också torr både dag och natt före tre års ålder. Det är nämligen också ett I-landsproblem vi drabbats av; att barn är så torra trots blöja att de inte ser någon vinning med att sluta med blöja och börja gå på toaletten. De dyrare blöjorna är i regel bäst på detta och många föräldrar köper det som håller torrt bäst. Till dyra pengar.

Dagens shoppingtur innehöll i vart fall ett blöjklipp! Dels hade jag en kupong på 35 kronor på ett paket blöjor. Köpte man två paket fick man 50 kronors rabatt. Det fanns också blöjor av butikens eget märke som skulle sluta säljas och därför reades ut för under 50lappen. Otroligt billiga blöjor idag alltså! Det gäller att passa på med pappersblöjorna och se till att slå till när det är som bäst erbjudanden. Ibland orkar man inte men ibland har man tur!