söndag 28 december 2014

Åter till rötterna!

Vi närmar oss årets slut och även om det varit väldigt tyst här på bloggen har många tankar om sparsamhet och viktiga val vridits än hit och dit och tänkts igenom om och om igen. Jag har varit ovanligt mycket sjuk under den här hösten och det tillsammans med en nattaktiv ettåring har gjort att orken och tiden för att blogga varit liten. Jag hoppas att det kommande året ska bli annorlunda eftersom just skrivande är så avslappnande och viktigt för mig. Om någon läser mina inlägg spelar mindre roll även om jag blir jätteglad när jag ser att någon tagit sig tiden att kommentera eller ställa frågor, det känns meningsfullt att få ge andra input!

Jag hade mål jag ville uppnå under 2014, många av dem handlade om att må bättre eftersom jag i slutet av 2013 var mitt uppe i att rehabiliteras efter en utmattningsdiagnos. Jag minns att orken börjat återvända mer och mer vilket jag var väldigt glad över men jag hade fortfarande ganska mycket problem med ångest och oro kopplat till situationer där jag förväntades prestera något. Det blev bättre och bättre under våren och sommaren, faktiskt så pass bra att jag under hösten inte haft några större problem, en del mindre känningar bara. Helt underbart! På så vis kan man nog säga att alla mina mål om att må bättre psykiskt uppfylldes. 

Bättre fysisk hälsa hade jag nog också någon ide om men det har inte alls varit aktuellt att engagera sig i. Jag har inte haft ork och inte heller prioriterat det framför att få vila och slappa på kvällarna vilket jag behövt för att orka med heltidsjobb. Jag ville också sluta äta socker men det gick det VÄLDIGT dåligt med. :) 

Ekonomiskt hade jag också mål, ett kortsiktigt först att spara ihop till 40 000 på mitt sparkonto, ett mål som jag inte kunde nå eftersom sjukdomar och lite oväntade utgifter dök upp. Men nya tag och nya mål väntar runt hörnet! Mitt långsiktiga mål var att ha en buffert på 100 000 kronor. Jag har inga planer på vad jag ska göra med de pengarna men det skulle vara så roligt att titta på sitt konto och se summan! 
Jag ville att min konsumtion skulle vara väldigt medveten och helst bestå av second hand för att försöka hjälpa till att minska sopberget även om jag avstod från ett regelrätt köpstopp. Det tycker jag fungerade väldigt bra men känner att min längtan efter ett ordentligt och utmanande köpstopp vuxit sig starkare under året. Vad händer när man verkligen tar klivet ut i det okända och på fullaste allvar inte konsumerar om det inte handlar om väldigt basala behov som behöver tillgodoses? Hur känns det att avstå från saker för att inte bryta avtalet med sig själv? Spännande tankar och ett inlägg med mina slutliga beslut kommer snart, jag ska bara finputsa lite på de sista tankarna för att vara säker på att lyckas med mina förutsättningar. 

En sak som jag dock redan bestämt mig för är att återta min tron som Snålmor i skafferiet. Sista året har min bekvämlighet och ork på många sätt fått sätta ramarna för matinköp och meny och det har verkligen kostat. När 2014 började fanns ett rejält överskott med pengar på vårt matkonto men det har knaprats upp sakta men säkert när vi unnat oss än det ena och andra. Nu ska det väl också tilläggas att det köps även blöjor och apoteksvaror från det kontot samt att båda barnen fått konstaterade allergier under året och därför behöver specialkost som är betydligt kostsammare än den vanliga. Men det är inte hela förklaringen. Snålmor har varit lat istället för snål och nu är det dags att ta tag i detta. Därför har maten både igår och idag baserats på rester och så kommer det att fortsätta så långt det är möjligt framåt. Ett bra sätt att hålla sig själv på banan är att vara offentlig med sina ansträngningar och därav inläggets rubrik; Snålmor ska bli mer noga med att berätta om dagens måltider, precis som hon var i början av sin bloggarkarriär.



fredag 12 december 2014

Mera VAS

Snålmors berömda sönderpetade hornhinna slog till igen i samband med ännu en förkylning och veckan har därför tillbringats hemmavid. Man kan tänka att det vore skönt att vara hemma i december och hinna pyssla lite extra men när det man klarar av är att hasa runt i mörker och svära över allt man sparkar in i så känns det inte direkt julmysigt. Nåja, en fördel är att jag tvingas hålla ett lugnare tempo än vanligt i denna årets sista månad och får träna mig på att bara vara och acceptera läget. Jag har flera kvällar i rad kunnat ligga i tvsoffan tillsammans med mitt äldsta barn och låta henne somna på min arm under tiden som vi tittat på julbaksprogram istället för att hysteriskt slita mitt hår och försöka rätta, skriva omdömen, sätta betyg och julstäda samtidigt. Det enda jag förmått är att ligga på den där soffan och faktiskt känns det riktigt riktigt bra!

Självklart är det ingen önskedröm med så många sjukdagar i december, det blir drygt och dyrt i en tid då slantarna verkligen har en tendens att inte bara rulla utan faktiskt utvecklar vingar och flyger ifrån en. Fast är man en Snålmor som är klar med barnens julklappar och bara har ett ynka fåtal kvar till övrig släkt samt har större delen av julbordet i frysen känns det inte så fasligt. Eftersom mannen i huset för tillfället är föräldraledig så kommer det att behöva plockas från sparkontot för att täcka omkostnader men tänk så trevligt att ha ett sparkonto som fylldes upp just för den typen av situationer inför barnets ankomst! Jag är väldigt glad över det beslutet; att spara upp en ordentlig buffert inför min sons födelse, och har inte behövt nagga från det fullt så mycket som jag trodde. Vissa månader har det till och med gått spara en slant även om det handlar om hundralappar och inte tusenlappar som tidigare.

Lite julgodis har jag lyckats få till också, fudge och knäck och olika sorters kolor. Jag hade turen att hitta en massa grädde på halva priset förra veckan och har kokat upp dem eftersom. Själv är jag egentligen inget större fan av julgodis som så men det är lite roligt att hålla på och pyssla och det är en trevlig sak att bjuda på. Många människor tycker väldigt mycket om julgodis och blir glatt överraskade när de får se utbudet. Jag har också försökt söka kunskap om hur det går att använda grädde som varit fryst i godiskok och bak men det finns både ja och nejsägare i frågan så jag måste nog frysa ett paket och pröva mig fram. Det finns ju en del tid att slå ihjäl så länge infektionen varar. Hö hö. Varar. Hö hö.

torsdag 27 november 2014

Julförberedelser

Den alltid så kloka Snålcoachen skrev ett väldigt bra inlägg om att förbereda sig för jul och den konsumtion som anses höra till. Trots kriser och elände hit och dit så slår julhandeln år efter år alltid nya rekord och i år är inget undantag. Det här provocerar mig en del, framförallt nu när vi vet att skillnaderna mellan hur människors inkomster ser ut och vilka livsvillkor man har har ändrats väldigt mycket de sista åren. De som har haft det gott ställt har i regel fått det bättre och svaga och sjuka sämre. Att de som fått ännu mer pengar över väljer att plöja ner det i ännu fler paket eller dyra delikatesser som slängs halvätna dagen före nyårsafton provocerar mig något oerhört. Jag missunnar självklart ingen en trygg ekonomisk situation men har man det, har alltid haft och inom en överskådlig framtid inte kommer att få det sämre tycker jag att man kan dela med sig till någon som inte har. Nog om det.

Julen är på väg och med den ett helt galet tryck på att det ska köpas en massa saker. Jag gick till en affär idag på förmiddagen för att köpa nässpray och i kön så föll min blick på ett magasin som såklart hade jul som tema. Det var inredningstips, pyssel, sista minutenklappar, recept och allt det där som hör till ni vet. Framsidan var väldigt vackert arrangerad, vitt, grått, mörkrött och silverstjärnor, vackra röda amaryllis och grön mossa. En känsla av renhet, stillhet och livet på landet, harmoni och kärlek och familjelycka; sådär som man skulle önska att det vore på jul. Fast det sällan är. Jag önskar att jag hade ork att göra sådär fint hemma men när jag tänker på så mycket arbete det skulle krävas av mig för att uppnå resultatet blir jag alldeles trött. För att inte tala om hur mycket jobb det skulle vara med att plocka bort allt efter jul och sen förvara det någonstans, HU! Det skulle också kosta en ganska rejäl slant i pengar även om jag tror att jag säkert skulle kunna hitta Snålmorslösningar på mycket och komma mycket billigare undan än vad handeln egentligen vill. 
Idag tror jag att de flesta människor inser att det vi egentligen gör när vi konsumerar som handeln vill är att köpa drömmen om ett liv som är lite bättre än det vi har. Ett liv där familjen står uppställda som en reklambild och bara ler och myser sådär som reklamfamiljer gör. Vi vet att det inte är sant men har svårt att låta den sanningen krypa allra längst in i hjärtat. 

Själv har jag kommit så långt att jag i mångt och mycket har skapat mig den julafton som jag själv vill ha även om det såklart tillkommer kompromisser eftersom andra människor är inblandade. För mig är det viktigt att julafton innehåller följande saker:

1. Nyktra människor
2. Absolut inget som helst bråk och tjafs om småsaker
3. God mat som man tycker om, inte som man förväntas ha
4. Julklappar till i vart fall barnen
5. En lugn stämning som inte rubbas av att allt inte är perfekt, man behöver INTE städa mer bara för att det är julafton
6. Karl Bertil Jonssons julafton

Läser man listan förstår man ganska snabbt att jag har erfarenhet av julaftnar som inte alls varit trevliga, faktum är att julafton länge var årets jobbigaste dag för mig och jag tillbringade den ofta med att gråta över brustna förväntningar, svikna löften och en känsla av hopplöshet över sakernas tillstånd. Julafton i mitt hus är något annat och det är jag glad för. Mina barn får inte jättedyra saker i julklapp men är dagens absoluta huvudpersoner och får värme och kärlek av alla som kommer. 

Det är själva julafton det men förberedelserna då? Jo, till 1 advent så plockar jag fram julgardiner till kök och vardagsrum som är ett stort rum. Gardinerna är rött linne, smala kappor som inte har några mönster eller typiska jultecken förutom färgen. Jag sydde dem förra hösten av tyg som blivit över från något lajvprojekt och jag tycker själv att de är riktigt snygga. Eftersom de är så diskreta blir man inte less heller och det gör inget ifall de sitter uppe ett tag under våren. Jag tar också fram en adventsljusstake, i år med extra stolthet eftersom min dotter gjorde en sådan fin variant förra hösten med konservburkar, bilder utklippta ur tidningar och bokmärken. Ute på bron brukar jag också försöka göra något slags arrangemang med natursaker och lyktor. Jag har en del planer på pynt jag skulle vilja få till men ofta stannar det vid tankar eftersom jag sällan hinner på grund av jobbet. Barnens pyssel och praktiska detaljer går före mitt eget nöjespysslande men jag tänker att det kommer en tid när barnen är större och jag har mer tid över. Det blir bra då. 

Sedan tar vi successivt fram pyntet, det mesta brukar komma upp bara några dagar innan julafton eftersom jag ofta är för trött för att ta tag i det innan dess. Själva julgranen klär vi på julafton, det har blivit en tradition att min svärmor och barnen gör det tillsammans. Det är ett fint minne för dem att bära med sig och en stund som är värdefull även för svärmor. 

Vad gäller julklappar så försöker jag att ordna det eftersom under året. Jag har en lista med alla som jag brukar handla till och där skriver jag in bra presenter som jag kommer på. Helst vill jag vara klar med alla julklappar innan december ens börjar, jag har några fasansfulla upplevelser av sista minutenshopping i bagaget som jag inte vill vara med om fler gånger. Julklapparna slår vi in antingen i papper som sparats från förra årets julklappsöppning eller tidningspapper eller motsvarande. Det här har inte att göra med snålhet, julklappspapper på storrulle är väldigt billigt, men jag tycker det är ett onödigt slöseri med jordens resurser. I år funderar jag på att pröva sy lite julklappspåsar, alltså inslagning som går att återanvända om och om igen. Fick jag bestämma helt själv skulle det bara köpas julklappar till barnen men den tanken har jag svårt att plantera hos min sambo och hans familj. För dem hör julklappar väldigt mycket till julen även om det inte är dyra saker man ger bort men det ska finnas. Själv ÄLSKAR jag att ge andra presenter. Det gör mig jätteglad att hitta en bra present och slå in den så fint jag kan på något finurligt och fint vis men jag vet ju också att jättemycket saker man ger andra är helt i onödan eftersom de bara blir liggande. Än så länge har jag inte tagit helhjärtad strid för detta men vi får väl se de kommande åren var man hamnar. Mina egna julklappsönskemål är ofta ganska enkla och praktiska. I år önskar jag mig en bättre dataväska än den jag har, limstavar till min limpistol och en plåtsax. 

Jag har en mycket pysslig sexåring som också älskar julen av hela sitt hjärta. Därför pysslar vi ganska mycket under december och då använder vi oss så mycket som möjligt av saker som redan finns hemma och gärna sådant som återvinns. Förra årets smällkarameller var jättefina och tillverkade av reklamblad, det gick hur bra som helst att avstå från silkespapper. Det är trevligt att pyssla bara för att vara kreativ en stund, det finns heller inga krav på att sakerna ska bli toppenfina och perfekta utan vi försöker att bara vara och ha trevligt när vi håller på. 

Maten köper jag under hela december och ibland, beroende på pris, redan under november. Till exempel har jag redan köpt prinskorv från vårt lokala charkuteri och lagt i frysen. Den var på extrapris för någon vecka sen men kommer knappast att vara det veckan innan jul. Sen är det egentligen bara skinkan som är riktigt dyr och den köper jag alltid svensk och om det går ekologisk. Vårt julbord är ganska sparsmakat och innehåller bara sådant som folk verkligen vill äta av. Vi brukar också dela upp det lite mellan gästerna som kommer så mina svärföräldrar medför alltid sin paradrätt sillsallad och min pappa med familj om han kommer köttbullar.  

Viktigast av allt är att julen består av närhet till människor man tycker om. Jag är inte så väldans förtjust i IKEA men årets julreklam med budskapet "Det blir jul ändå" tycker jag är härlig! För det blir det, oavsett om man bränner maten eller inte hunnit koka knäck eller städat alla skrymslen och vrår. Det blir jul ändå och det duger. 


tisdag 25 november 2014

VAS-vård av Snålmor

Eftersom Snålmor dels har egna småbarn men också försörjer sig genom läraryrket så träffar hon på en del baciller i sin vardag. Oftast är det bara enkla saker som förkylningar som är mer eller mindre besvärliga att ta sig igenom men helt överlevbart. Mindre roligt är det när magsjukorna härjar men det är faktiskt väldigt sällan som det drabbar Snålmors hem och även om andra i hemmet går i däck brukar Snålmor segla på och klara sig!

Nu är det iallafall så att en bacill av förkylningskaraktär slagit klorna i Snålmor, faktiskt såpass att hon valde igår att gå hem från arbetet och även stanna hemma idag samt kommer stanna hemma även imorgon. Det är för stunden inget ekonomiskt beslut, det kostar klöver och åter klöver att vara sjuk men det kan det vara värt. Alternativet; att köra i sig en näve alvedon och gå till jobbet ändå är en konst som Snålmor egentligen behärskar till fullo och tidigare såg som en helig Graal. Jobbet skulle utföras, punkt slut. Om det sen innebar att man låg på golvet och sov på rasten spelade det ingen roll, jobba skulle man göra tills dagen var slut. Sen drabbades Snålmor av en livskris i form av en mängd saker men det slutade med en utmattningsdiagnos och sjukskrivning i januari 2013 och sen dess har Snålmor blivit så mycket klokare vad gäller VAS; vård av Snålmor.

För om jag inte sköter om mig själv de gånger jag drabbas av lättare åkommor så ber jag om större bekymmer. Man brukar säga att man inte kan hindra sorgens fåglar att flyga över ens huvud men att man kan neka dem en boplats. Jag skulle säga att jag tidigare inte bara gav dem en boplats, jag byggde ett lyxpalats med all inclusive! Det slutade med att jag till slut satt där och inte visste om jag skulle klara av att jobba heltid någonsin igen, skulle jag ens klara av att jobba? Om det tillståndet som jag var i då hade hållit i sig, DÅ hade det blivit dyrt på riktigt! Jag har bekanta som aldrig riktigt kommit igen och ett sjukbidrag är inget att eftersträva kan jag lova, det blir man varken rik eller glad av.

Nuförtiden tackar jag varje morgon och kväll den Gud jag tror på för att jag klarade av att bromsa och ta mig tillbaka till mig själv. Jag brukar också be om att få vara någon som hjälper andra och är en god medmänsklig förebild som värdesätter andra människor OCH mig själv som älskade och värdefulla. Det är ett mycket bättre sätt att agera än som det var förr då i princip ingenting stoppade mig från att stå i kapprummet på mitt jobb kvart i åtta, redo för en ny dag. Heja mig!

Ärtsoppa

Snålmor är en varm vän av så kallad husmanskost och även av tanken på att äta soppa en gång i veckan. Därför blev det för någon dag sedan ärtsoppa på menyn eftersom det fanns ett paket gula ärtor i skafferiet och ett paket rimmat sidfläsk i frysen.

Ärtorna lades i blöt över natten och kokades sedan med 1,5 liter vatten i ungefär 3 timmar. I de flesta recept står det 1-1,5 timmars koktid men det är på tok för lite för en riktigt god ärtsoppa! Koka på bara och låt även sidfläsket koka med i helbit tills det är mjukt. Skär sedan i tärningar och ner i grytan tillsammans med ett par teskedar timjan, ett par smulade buljongtärningar och lite salt. Hur gott som helst!

Till detta serverades det även pannkaka utan mjölk då det visat sig att bägge barnen i hushållet är överkänsliga mot mjölk. Just denna gång användes det havremjölk och vatten, men det går även att göra på enbart vatten. Tillsätt lite olja i smeten bara och låt även smeten svälla en stund innan gräddning så brukar det fungera fint! Man bör också tänka på att slänga i 1-2 dl mer mjöl än sitt ordinarie recept, annars finns det väldigt lite som kan gräddas.

Bon appetit!

onsdag 19 november 2014

Majonnäs helt enkelt

Snålmor tror starkt på devisen att själv är bäste dräng men hur det nu var och är med den saken har det aldrig blivit av att Snålmor själv tillverkat majonnäs, iallafall inte förrän i måndags! Saken var den att mannen i huset då råkade ut för en olycka och fick uppsöka akuten för att sy några stygn i armen. Som den rätt så sympatiska sambo Snålmor är beslöt jag att bjuda på något gott vid hans hemkomst. Mannen har länge talat varmt om coleslaw och de ingredienserna fanns hemma så jag skred till verket. Fast majonnäs hade vi ju inte då. Jag funderade först på om jag skulle kontakta sambon och be honom införskaffa majonnäs på sin väg hem men det kändes ju lite dumt när jag förstod att sambon nog helst bara ville komma hem och vila sig efter en rätt händelserik dag som hade kunnat sluta riktigt illa med mer otur. Men vad att göra då?

Jo, faktiskt ÄNTLIGEN ta tag i att pröva göra egen majonnäs. Precis som med hemkokt vaniljsås visade det sig vara så pinsamt enkelt att jag rent ut av skämdes över att inte ha prövat tidigare utan istället släpat hem majonnäs fullspäckad med kemikalier och konserveringsmedel. Det behöver inte vara dåliga saker i sig men jag skulle säga att vi får i oss nog med sådant som det är och därför gott kan avstå i de sammanhang det är möjligt. En annan bra sak med att göra sin egen majonnäs var insikten hur fasansfullt onyttigt det faktiskt är. Eller vad sägs om 2,5 dl olja till två äggulor? Det är ganska så rejält med olja det och även om man knappast glufsar i sig så mycket majonnäs på en gång inser man att det inte är det nyttigaste att stoppa i munnen. Självklart har jag haft koll på att det inte är nyttigt men när man själv ska hälla i den där oljan blir det mer konkret vad den faktiskt innehåller. Jag kommer absolut att äta majonnäs även i framtiden och framförallt tillaga den själv men jag kommer nog att ha mer respekt för om det är värt eller inte att ta en extra klick.

Sist men inte minst så blev målet med vispandet av egen majonnäs; coleslaw, väldigt god! Det är alltid roligt att äta mat som man ansträngt sig för lite extra och jag har känt mig lite extra nöjd varje gång jag ätit av den. Ska man ha ett Snålmors perspektiv på det hela så är det också en ekonomisk vinning med att tillverka i vart fall sin egen coleslaw, den är dyr om man köper den färdig även om jag inte har några exakta siffror i huvudet. Jag skulle dock tippa på minst 25 kronor för 200-300 gram färdigköpt och det når man inte upp till på långa vägar ifall den tillverkas hemmavid.


tisdag 18 november 2014

Kalenderbryderier

Den eminenta Snålcoachen bloggade för någon dag sedan om exakt det som jag samma kväll hade grubblat över; julkalendrar. I mitt hushåll finns det två barn; en sexåring och en ettåring. Förra året köpte vi för första gången julkalendern som hör till tvkalendern och det var uppskattat. Åren före det har snälla släktingar kommit hit med företrädesvis chokladkalendrar och det mycket godisförtjusta barnet har glatt öppnat och mumsat på hela vägen fram till jul. Vi, som i viet jag och barnets far, har alltså inte behövt engagera oss i någon större utsträckning i kalenderfrågan.

Nu i helgen besökte jag ICA Maxi och fick då syn på en gigantisk presentkalender som innehöll en pixiebok per dag och faktiskt för första gången någonsin funderade jag på om det kanske skulle vara roligt för mitt barn med en sådan kalender. Det visade sig också finnas legojulkalendrar så att barnen varje dag kan bygga en del av ett sceneri. Jag har alltid varit starkt emot presentkalendrar som innehåller tusen små pryttlar som bara blir liggande men både böcker och lego är i mitt tycke saker som kommer till nytta och användning fler gånger än en. Då var det ju bara det här då hur nödvändigt det är att få saker alla dagar fram till jul. Svaret är i mitt fall givetvis nej. Ändå fortsätter jag fundera över det hela eftersom jag tror att barnet verkligen skulle uppskatta och tycka om det men jag vet ju också att om jag låter det ske i år så har jag förbundit mig att köpa legokalender tills dess att barnet nått myndighetsålder och flyttat hemifrån.

Istället har jag funderat på alternativa kalendrar som innehåller uppdrag eller en gemensam familjeaktivitet varje dag; förra julen så fanns det en hel del sådana tips på nätet och jag tänkte då att det var något jag verkligen skulle överväga. Jag funderar också på att läsa en bok med tomtetema, förra året läste vi om Pettson och tomtemaskinen under hela december. Det uppskattades av både mig och barnet och jag skulle gärna hitta en liknande bok och göra om traditionen. Vad gäller att skapa sin egen kalender så är det förstås en del jobb med det, framförallt med att genomföra dagliga aktiviteter varje dag fram till julafton. December är som bekant stressig nog som den är och Snålmor som är i lärarbranschen har det hon gör innan betygen har satts, omdömen skrivits och vårens planering är satt på pränt. Ändå tänker jag att jag tror att det kan vara värt det många gånger om ifall det blir ett lyckat projekt, något som jag och barnet kan minnas tillsammans. Det ska grunnas lite mer på detta innan jag slutligen bestämmer mig men då räven raskar över isen och tiden därmed rasar på framåt så får funderationerna inte ta mer än några dagar till så att jag säkert hinner med att ordna allt.

Kvalitet vs kvantitet

En bloggare jag väldigt gärna läser är "Snålcoachen" som till att börja med har ett sådant sympatisk alias och skriver både roligt och rappt om livet som ekonomiskt besinnad. Häromsistens kom ett inlägg om det här med att handla kvalitet framför kvantitet och det fick mig att börja tänka till och fundera på hur jag själv gör, hur jag gjort tidigare och hur jag tänker att framtiden ska vara.

Jag konsumerar inte så gärna och ska jag konsumera vill jag gärna om det är möjligt handla second hand. Det sliter mindre på miljön ifall vi använder redan tillverkade resurser ett varv till och det gillar jag. Jag har alltid handlat mycket på second hand och från början handlade det om tillgångar, jag hade inte alltid råd att köpa nya saker helt enkelt. Jag handlade också mycket på rea och hade nästan svårt att låta bli att köpa saker ifall det var rea. Det var ju så billigt!Billigt jovisst men BEHÖVDE jag verkligen alla prylarna och var de bra köp? Nej, det var de verkligen inte och jag behövde dem heller inte. Men någonstans längs vägen har det alltså svängt till att handla om miljöpåverkan framför plånbok även om jag såklart gynnas ekonomiskt av att köpa billigt.

Sen var det ju det här med saker som inte kan köpas begagnat eller behöver införskaffas NU. Tidigare har det varit så att då har det varit så billigt som möjligt som gällt som princip. Nu när jag tänker efter märker jag att mina värderingar har förändrats. Även om det är billigt så behöver det inte vara ett bra köp eftersom jag kanske måste köpa ännu en likadan snart eftersom den inte håller. Å andra sidan har det vid ett flertal tillfällen visat sig när jag läst olika tester att ett högt pris inte alls är synonymt med en god kvalitet. Det gäller alltså att alltid se upp och ständigt vara kritisk nästan oavsett vad det är som ska konsumeras. Själv brukar jag göra så att jag inför ett köp av större karaktär pratar med vänner och bekanta och hör mig för om deras erfarenheter av varan, tips på bra märken och märken att undvika. Jag googlar också de bra tipsen jag får, läser tester och recensioner och väger för och nackdelar mot varandra. När jag sedan slutligen bestämmer mig så googlar jag en vända till efter bästa pris på varan innan jag slår till. Det är ju en del jobb med den här metodiken men dels tycker jag att det är lite roligt och sen så vill jag också vara en medveten konsument som ger marknadskrafterna en match. En kritisk konsument nöjer sig inte med att konsumera det som marknadsförs mest aggressivt utan ser istället bortom snygga annonser och glassiga bilder och tar reda på fakta. En sådan surkärring är Snålmor och det, det står hon för! :)

söndag 9 november 2014

Kommande utmaningar!

För ungefär ett år sedan tog mitt bloggande mer fart i och med att jag blev föräldraledig. Jag är otroligt glad och tacksam över möjligheten jag fick att stanna upp och reflektera ordentligt kring vad jag egentligen tycker är viktigt, vilka val jag tycker är hållbara och vad jag vill att mitt liv ska bestå av. Nu var det väl inte så att jag levde ett ekonomiskt utsvävande liv i sus och dus innan dess, snarare tvärtom. Men att få tänka klart de tankar som fanns kring min ekonomi, både den finansiella och den själsliga, fanns det sällan tid att göra med heltidsarbete, småbarn och en utmattningsdiagnos. Det har varit väldigt läkande för mig att få skriva och fundera mycket kring mina tankar på ett hållbart liv och jag tror att jag tillfrisknat mycket tack vare det.

Tankarna på kommande hållbara utmaningar har börjat snurra eftersom vi börjar närma oss ett nytt år. Jag ogillar att misslyckas med utmaningar och är de inte genomtänkta tenderar de att fallera kraftigt. Problemet är nog snarare att välja ut utmaningar; planer och idéer har jag redan så det räcker. En sak som jag redan tagit mig an är löftet att inte köpa nya kläder på ett år utan att bara shoppa begagnat; undantaget strumpor och underkläder. Det är i och för sig inte någon större utmaning eftersom det egentligen är så jag lever hela tiden men alla positiva och bra val ska uppmuntras tycker jag! Jag har i mitt eget tycke rejält mycket med kläder och skulle egentligen kunna avstå från klädinköp i minst ett års tid, säkert även längre. Det handlar om var man sätter gränsen för när ett plagg inte längre är tjänligt att ha på sig. Ur en världsförbättrarsynpunkt så borde gränsen gå när plagget är så trasigt att det inte längre går att laga och därför förvandlas till trasor eller lämnas in till någon lumpåtervinning och för många av mina plagg blir det faktiskt så. De går från att vara kläder som kan användas i arbetssammanhang till kläder som bärs bara hemmavid till arbetskläder till trasor för oljespill i sambons hobbygarage. Kläder som jag av olika anledningar inte vill ha på mig före de blir "bara" hemmakläder skänks för det mesta bort. Även om det är onödigt att ha skaffat plagg som man inte vill bära tills de är utnötta så tycker jag att det är ännu värre att bara ha dem i garderoben för att tvinga sig själv att bära dem fast man inte vill. Bättre då att skicka vidare!

Hur som haver så finns det i min garderob tillräckligt med både finkläder, vardagskläder, träningskläder och arbetskläder för att jag ska klara mig bra utan att shoppa. Skulle jag köpa något, förutom underkläder eller strumpor, så handlar det om att jag VILL köpa, inte att jag behöver. Och den här viljan att köpa har gjort att både mina garderober och min byrå är fulla med kläder. Fast jag ska inte vara orättvis mot mig själv, mycket är också sådant som jag fått av vänner som rensat sina garderober och tänkt på mig och min aversion mot nykonsumtion. Tillgången på kläder gör att jag faktiskt överväger att våga ta steget ut i det stora blå och faktiskt inte köpa några som helst kläder förrän jag verkligen behöver det på allvar. Vi får se var jag hamnar!

En annan sak som jag funderar på är att ha mer kortsiktiga goda mål i form av månadsutmaningar till mig själv. Jag har konstruerat en lista där jag gett månaderna ett piffigt epitet kopplat till utmaningen; tex "Jättesnåla januari" där tanken är att januari är en mycket fattig månad där köpstopp råder och kyl och frys ska ätas ur. Det vore väldigt roligt om det här kunde fungera, det gäller bara att göra utmaningarna både inspirerande, givande och lätta att komma ihåg för att lyckas. Jag har en tendens att gå ut hårt med tankar om att spara alla kvitton och verkligen hålla koll på vartenda korvöre jag spenderar men det håller några dagar, sen är det ett kvitto som jag inte riktigt vet och sen är det kört. Mitt dåliga minne ställer till en del och jag är nog inte heller tillräckligt motiverad för att hålla ut. Jag blir trött och vardagen tar över och så gör jag som vanligt och tänker att jag vet UNGEFÄR hur det är och det får räcka.

Som sagt, tankarna har jag, det gäller bara att styra upp dem och forma en hållbar plan. Lyckas jag så kommer 2015 att bli ett väldigt spännande år!

lördag 11 oktober 2014

Rensa i röran

En trevlig sak som kommit sig av att hålla på med köpstopp och sådana tankar är att min ordningssamhet som fick ta rätt mycket stryk i samband med min utmattning fått hjälp på vägen tillbaka. Jag har lättare för att koncentrera mig ifall det är relativt ordnat omkring mig och rutiner hjälper mig att träna upp min förmåga att hålla en röd tråd. Under året som gått har jag rensat mycket bland mina saker, bland annat genom utmaningar från andra men också på eget bevåg. Det har varit otroligt befriande omän ibland knepigt. Jag har läst en hel del om minimalism som jag nog skulle kunna tänka mig att leva ut mer ifall jag inte hade familj som kanske vill ha mer än två kastruller.

De senaste månaderna har jag märkt en tendens hos mig själv att gärna släpa hem saker men inte släpa ut så nu tycker jag att det börjar vara dags att ta tag i saker igen. Sagt och gjort har jag därför idag rensat bland min sons leksaker. Han har egentligen inte fått några egna saker utan allt är ärvda saker från hans storasyster men han är glad ändå och leker på. Det finns massor med saker eftersom många tyckte väldigt synd om oss i samband med att vårt hus brann ner och därför rensade hemma och skänkte till oss och alltid något till vår dotter. Det var väldigt generöst av alla dessa snälla människor och därför har vi också väldigt mycket leksaker. För mycket. Iallafall tycker jag att det är på tok för mycket och har därför rensat så att vi ställt bort det mesta och istället kan byta ut lite saker då och då så att det blir roligt med leksakerna under en längre period. Han fyller snart år och jag har känt mig hemsk men försökt vara tydlig med att vi INTE vill ha leksaker. Egentligen vore blöjor eller pengar det allra bästa men jag märker att många av våra inbjudna gäster gärna vill få ge saker som går att stoppa i ett paket eftersom man har en känsla av att det borde vara så. Därför har jag försökt önska honom lite praktiska småsaker också som spillfria muggar och dylikt. Vi får väl se hur det går. :)

Åter till rensandet! I mitt vardagsrum står också två fullproppade kartonger med barnkläder samt en påse med saker som också de ska skänkas bort. Det finns mer saker att rensa bort men händelser på mitt jobb har gjort att jag inte riktigt kommit igång som jag velat. Egentligen hade jag tänkt utmana lite Snålmorsvänner och bekanta på en rensautmaning under oktober men det fanns tyvärr inte tid till att fullt ut engagera sig i det. Vi får se ifall jag sparar det till november och gör en grej av det eller bara kör för mig själv. Det är alltid roligt att vara flera stycken som kämpar mot ett nytt mål ihop, sist jag körde tillsammans med några andra köpstoppare var det jätteroligt att läsa och se deras bilder på dagens rensningar! Sen var det också en enormt skön känsla att rensa på en daglig basis och verkligen få anstränga sig i slutet för att lyckas. En brist hos den moderna människan tror jag är frånvaron av att tvingas avstå. Den moderna människan avstår ingenting, impulser och önskemål är till för att följas, därför har vi SMSlån.

En utmaning som jag antagit är att inte köpa några nya kläder på ett år utan bara handla second hand förutom underkläder och strumpor. Det är inga som helst bekymmer för mig eftersom jag egentligen redan handlar det mesta så. Särskilt mycket handlar jag inte heller utan det blir saker som behövs eller om jag har så tur som jag skrev i mitt förra inlägg och FÅR jättefina kläder av snälla kompisar. Och hur mycket kläder behöver man egentligen? Nja, inte särskilt mycket. Jag har läst någonstans att vi egentligen bara använder 10 procent av vår garderob och resten bara hänger där. Det är ju faktiskt helt fruktansvärt. Själv har jag väldigt mycket kläder tycker jag själv men det används faktiskt alltihop och jag ser att en del av det också börjar vara ganska så nött. Två par jeans har gått sönder under den här månaden och de kommer att lagas men jag får nog inse att de börjar vara slut omän de kommer leva vidare som trädgårsbyxor och lagningslappar så småningom. Det ena paret funderar jag på att sy en jeanskjol av, ett väldigt behändigt sätt att ta hand om gamla jeans. Förutom byxorna finns det en del som börjar se rätt nött ut men när är det okej att rensa bort plagg? Ska allt användas tills det faller sönder eller är det okej att rensa bort det som ser färdigt ut? De här frågorna har jag inte riktigt tagit ställning till ännu. Jag har även sänglinne och handdukar som börjar vara rejält slitna men kan tjäna vidare ännu ett tag med lite lagningar och omsorger eller ska de rensas ut? Detta tål att tänkas igenom!

Missat mål och ekonomiska ljusglimtar.

Alla åtaganden tar tid oavsett om det är engagemang i en idrottsförening eller att ha ett järngrepp om sin ekonomi. Sen jag började om att jobba har jag haft mycket mindre tid att fundera på mitt eget järngrepp och märker att pengarna rinner iväg på ett annat sätt. Eller rinner iväg och iväg, nu lät det som att jag skuttar runt på arbetet och slänger sedlar omkring mig och så är det verkligen inte. Men jobbar man ställs det andra krav på snabba lösningar som ibland blir kostsamma. Jag byter till exempel tjänst på mitt arbete och hade utlovat ett avskedsfika vilket jag utan problem normalt sett skulle svängt ihop på en kväll. Tyvärr sammanföll detta med en rätt stor kris på min arbetsplats så den kväll som avsatts till baket förvandlades till ett sent arbetspass och sen stupa i säng för att orka även nästa dag. Istället blev det ett snabbt besök på ICA så förutom att jag la ut flera hundra på fikabröd fick jag stressa vilket jag verkligen HATAR! Jag är väl medveten om att jag hade kunnat säga att jag tyvärr inte hunnit med men det gillar jag inte heller. Sagt är sagt och jag lever helst upp till mina löften. Hursomhelst var fikat uppskattat så det kändes bra!

Jag har också hunnit vara sjuk i sådan utsträckning att jag tvangs uppsöka läkare vilket också kostar pengar, liksom medicin. Hemma från jobbet blev jag också så det blev en rätt dyr affär. Att man blir sjuk kan man inte göra något åt men jag blev lite tjurig ändå eftersom jag inser att mitt kortsiktiga sparmål; 40 000 kr på mitt sparkonto innan 1 januari aldrig kommer att gå ihop. Det fattas en antal tusenlappar och det finns inte utrymme i min ekonomi att lägga av så mycket pengar på så kort tid, framförallt inte när julen ligger framför oss. Jag tycker väldigt illa om att misslyckas och därför retar det mig rejält att inte ha lyckats. Nu hör det ju till saken att familjens inkomst är halverad och har så varit i ungefär ett års tid eftersom vi är föräldralediga, det gör situationen extra kärv då vi plockar ut det vi behöver för att gå ungefär plus minus noll. Det jag har kvar när alla räkningar och mat är betalda är ungefär 1000 kronor vilket ju inte är några svindlande summor att spara av direkt så att jag inte når målet är kanske inte så konstigt men likväl retfullt! Nu får jag väl i och för sig ge mig själv fram till 1 januari innan jag utvärderar hur det egentligen gick några större förhoppningar har jag nog inte.

Nåja, man ska inte gråta över spilld mjölk sägs det så jag försöker istället se positivt på tillvaron och tänka på ekonomiska ljusglimtar från veckan som gått. Jag har bestämt mig för att döpa en etikett efter just detta eftersom jag tycker att det sammanfattar så väl en Snålmors små glädjeämnen!

1. Försäkringen täckte vårt trasiga golvvärmesystem som fick sig en rejäl smäll av åskan i somras. Det visade sig när reparatören kom att det tidigare företag vi anlitat kanske inte riktigt förstått sig på hur vårt system ställs in på bästa sätt. Nu är det trasiga utbytt och inställningarna som de ska vara. Härligt!

2. Fick fina kläder av min sons gudmor, en fin blus, en jättehärlig lång tshirt och en helt LJUVLIG långkofta! Att hon vill ge mig denna skatt är helt otroligt, själv skulle jag nästan ha kunnat sälja min farmor för att få äga den. :)

3. Ekologisk potatis på extrapris; 2 kg för 5 kronor; jo man tackar! Potatisgratäng och potatismos som barnen älskar, möjligt också kanske några potatisburgare av mosresterna. Den som lever får se!

tisdag 26 augusti 2014

Själslig ekonomi

Till och från nämner jag uttrycket "själslig ekonomi" och det jag menar med det är att göra investeringar som kanske inte är nödvändiga men som ger en sådan glädje att det blir värt insatsen av tid eller pengar. Vad den investeringen är blir förstås olika saker för olika människor och inte heller kan man göra investeringen för ofta; då blir det istället fråga om klassisk konsumtion.

Jag älskar människor och investerar gärna tid och även pengar i form av att bjuda på mat eller fika när vi ses, oftast då hemlagat eller hembakat förstås. När jag träffar en vän hemma hos mig vill jag att den ska slappna och känna sig välkommen, känna att jag har tänkt på den genom att erbjuda något gott att äta som jag vet att den personen tycker om.

I veckan har jag gjort två investeringar i min själsliga ekonomi som jag verkligen blev glad över. Dels har jag köpt mig ett par nya gummistövlar. Jag använder ofta det eftersom jag dels arbetar mycket i min trädgård men också gärna rör mig i skogen där det är ett viktigt plagg. De gummistövlar jag har haft är ett par som jag fick ärva av en bekant i samband med att vårt hus brann ner 2009. De var inte nya då och har sannerligen inte blivit nyare eller mindre nötta. Ärligt talat har det läckt in i den högra stöveln de senaste två åren men jag har tänkt att ja, jo, jag får köpa ett nytt par. Sen någon gång. Men nu var det alltså dags!

Den andra investeringen är en i mina ögon otroligt lyxig pryl, en ogräsupptagare från Fiskars. Den var på rea och även då var den dyr men efter att ha prövat en likadan i somras så har jag tänkt att en sån ska jag ha så småningom. Maskrosor i min gräsmatta stör jag mig inte det allra minsta på, den går ju till och med att äta, men tistlar, skräppor och brännässlor är faktiskt inga trevliga saker att ha i gräsmattan. Ska man få bort dem måste de upp med roten och utan ett redskap måste de grävas upp för hand vilket är ganska omständigt och inte heller ger så bra resultat alltid. Jag har en god vän som har en trädgårdsfirma och använder sin flitigt, det ger ett bra resultat och går också fort. För mig alltså en klart godkänd investering i min själsliga ekonomi eftersom jag kommer att använda den mycket och den kommer spara både tid och rygg. Härligt!

Fisk i ugn

I vår familj betraktas fisk med stor misstänksamhet av fadern och det äldsta barnet. Jag och det yngre barnet älskar fisk och skulle gärna äta det ofta. Fadern är en mycket klok person som anser att man kan träna sig till det mesta, även att tycka om att konsumera fisk. Sagt och gjort ska vi nu äta fisk en gång i veckan.

Förra veckan recept blev detta:

1 fiskblock
cirka 1/2 påse wokmix
2 dl turkisk yoghurt
2 msk chilisås
riven ost
torkad dill
några klickar smör
salt, peppar

Sätt ugnen på 175 grader. Häll upp wokgrönsakerna i en ugnsform och klicka över smöret. Skär fisken i bitar och lägg på grönsakerna. Stek i ugnen cirka 15 minuter. Blanda yoghurt med chilisås och fördela över formen. Krydda och smula över ost. Ugnsstek cirka ytterligare 15 minuter och servera med kokt potatis eller dylikt.

onsdag 30 juli 2014

Less is more

Jag vet inte om jag i alla lägen håller med talesättet "Less is more" vilket alltså betyder att det ofta blir bättre med mindre av något, att man inte ska överdriva. Ofta så är det enkla det bästa men även där till en viss gräns. Det jag egentligen försöker komma fram till är att jag efter ett nära två år långt uppehåll faktiskt har köpt mig nya trosor. Under 2013 så hade jag ett köpstopp som fungerade riktigt bra; jag blev dock tvungen att köpa några par strumpor eftersom jag till sist bara hade två hela par kvar. Egentligen så hade jag nog också behövt köpa trosor men jag blev tjurig och bestämde mig för att dra ut på det så länge som möjligt och det visade sig vara ända fram till nu det! Min samlade kollektion av underkläder bestod då av två välanvända men dock hela par och tre par som var så trasiga att de såg ut att tillhöra ett fattighjon från slutet av seklet. Det kändes som att det fick vara bra nu så på en billighetsaffär inhandlade jag tre par för 50 kronor. Jag har en bekant som köpt mycket underkläder där och varit väldigt nöjd så jag beslöt mig att ta min bekant på orden och ge det aktuella märket ett försök. Än så länge är jag nöjd, passformen är bra och de verkar hålla formen efter tvätt. Jag funderar rentutav på att köpa ett trepack till!

Det är faktiskt något som jag råder personer som funderar på köpstopp att göra; gå igenom förrådet med underkläder och strumpor innan man sätter igång. Vanliga kläder har man ofta ett rejält överflöd av så man klarar sig ett helt år men underkläder och strumpor är något som flera av mina köpstoppsbekanta beskriver som ett problem man upptäckt under vägen. Ett köpstopp handlar om att avstå så självklart ska man inte tokshoppa före ett köpstopp men vissa strategiska inköp skulle jag rekommendera. Att leva utan mascara är inget problem, att leva utan hela underkläder eller rentutav utan om de blir för trasiga för att lagas mer är också fullt möjligt men känns som en besvärligare uppoffring än mascaran. En anledning till att jag hållit ut så länge med att inte köpa nya utan faktiskt laga de jag har ett par gånger och sen även använt dem trots att de är trasiga är att jag velat bli påmind om mycket tydligt att detta är verkligheten för en del människor i landet där jag bor. Det finns personer som i välfärdens Sverige inte har råd med hela underkläder eftersom man måste prioritera annat för klara sig och familjen. Jag tillhör inte den gruppen av människor men jag minns när jag var yngre och nya strumpor var ett inköp som var tvungen att planeras för och kanske inte riktigt rymdes i den månadens budget. Det har varit en härlig känsla att vara så glad och tacksam över de här nya underkläderna och jag hoppas att det är vad som väntar mig i framtiden också; att en begränsad konsumtion gör alla kommande inköp speciella och upplivande istället för att bara passera som ännu en gång där jag drar mitt kort och får med mig en påse hem.

Födelsedagsfirande a la Snålmödrar!

Hade idag glädjen av att få träffa min sons gudföräldrar som passerade vår stad på väg hem till sin stad. De skulle luncha hemma hos en annan god vän som bor nära E4 vilket jag själv inte gör. Det var sedan tänkt att de skulle besöka även oss men resetiden emellan skulle knapra på vår umgängestid. Jag och min vän kom fram till att det vore bättre om jag kom dit och deltog i lunchen. Gudfadern i fråga fyller år i dagarna och vi kom fram till att en tårta vore trevligt! Min vän hade ingredienser till en botten, några bananer och färska hallon i sitt land och jag hade grädde samt hemkokt sylt till fyllning. Helt perfekt! Presenten var två böcker som jag köpt på second hand; en om matlagning i det antika Rom och en äldre bok om kryddat brännvin. Gudfadern är mycket intresserad av både god mat och dryck samt har ett historiskt intresse så jag visste att han skulle bli väldigt glad vilket han också blev.

Jag och vännen som ordnade kalaset är riktiga Snålmödrar bägge två och att med gemensamma krafter kunna skrapa fram en tårta av det vi hade hemma gjorde oss mer än lovligt nöjda. Även presenter köpta på second hand är något vi båda uppskattar att få och gillar att söka till andra då vi har precis samma inställning till överkonsumtionen och produktionen av prylar i världen. Min vän fyllde jämt i våras och min gåva till henne var dels ett brev som beskrev min tacksamhet över hennes vänskap och vad jag uppskattar med henne samt ett vackert smycke i tenn, givetvis köpt på second hand. Värdet i halsbandet liksom i dagens bokpresenter är inte stort, inte heller tårtan och inget som helst pengavärde fanns det i brevet jag skrev. Däremot så är omtanken och tankemödan man lagt ner på hitta passande presenter mycket tydlig och personlig. Motivet på smycket är så specifikt att både jag och min vän vet vad det betyder för oss båda vilket gör det svårt för henne att glömma vem hon fått det av.

Men hur gör man då för att få flyt på detta? Jo, det gäller ju att hålla ögonen ständigt öppna när man besöker en loppis eller second hand. Plötsligt pingar det till och man VET att den här saken blir en perfekt present till någon man känner! Själv har jag också en lista i Excel där jag skriver in de som jag tänkt uppvakta eller köpa julklappar till och eventuella förslag på vad de skulle kunna tänkas gilla. Jag har också med vad jag redan köpt åt dem tidigare så jag inte skaffar dubletter av något. När jag kommer hem med mina fynd märker jag dem med post itlappar eller dylikt så jag vet vem som ska ha vilken grej. Det tar annars en evinnerlig tid att komma ihåg. Ibland hittar jag fina saker som jag inte riktigt vet vem det skulle passa men då köper jag oftast ändå och lägger i mitt presentskåp så brukar det lösa sig efterhand vem som ska få det. Egentligen skulle jag vilja våga tillverka mer av mina gåvor själv men jag har lite för dåligt självförtroende för att löpa hela den linan ut. Blir folk verkligen glada över något jag kan åstadkomma? Jag gjorde en del försök i julas som föll väl ut så jag ska försöka peppa mig själv till en fortsättning!

måndag 28 juli 2014

Rester

Genom livet har jag stött på lite olika inställningar till det här med rester; allt från att aldrig någonsin slänga något till att kunna tänka sig att spara köttfärssåsen men inte pastan till att slänga allt som inte konsumerats just den måltiden, oavsett om det som återstår är flera portioner eller bara en liten klick.
Själv förstår jag inte riktigt hur man är skapt om man ställer sig och slänger bort mängder med duglig mat men jag antar att de med den inställningen och attityden har en historia att berätta de med. Jag vill helst inte döma andra människors beteenden men har svårt att avstå från att tycka att det här är riktigt dumt.
Själv är jag en varm anhängare av att allt, förutom en del potatisprodukter, går att frysa. Potatis som varit fryst blir vattnig och geggig på ett väldigt trist vis och den smakar inte heller särskilt bra. Jag har prövat men inte kunnat komma på något som helst sätt för att få det att fungera bra. Det mesta annat går däremot utmärkt att förvara fryst, tom frukt som börjat tappa stunsen kan skäras upp och frysas för att användas i bakning eller smoothies vid ett senare tillfälle. Blir det någon gång rester som hinner bli dåliga hamnar de i min varmkompost där de förvandlas till jord som jag lägger i mina odlingslådor.

För att restsparande ska bli riktigt effektivt behöver man ett system för det så att man inte bara klämmer in saker i frysen och sen inte har någon överblick över vad man har och var man har det. Det här är något som jag själv är varierande bra på i perioder beroende på vilken ork jag har och hur mitt minne mår. Jag diagnostiserades med utmattningssyndrom för ett par år sedan och även om jag idag är hästlängder mycket piggare så finns det begränsad ork och hjärnkapacitet för att organisera och strukturera. Blir det lite för mycket att processa samtidigt så stryker något på foten och vips så står jag där med en fullproppad frys utan koll på vad den egentligen innehåller. Det kan i och för sig vara rätt roligt att ta hand om det också; man kan få många glada överraskningar när man går igenom sina små burkar och fryspåsar! Men ett system som fungerar är att föredra eftersom frysjakt tar väldigt mycket tid annars och det bör helst spara tid åt en för att vara riktigt effektivt. Jag har två frysar, en inne i huset och en stor frysbox ute i vårt pannrum. I utefrysen förvaras vårt älgkött, överflöd från skog och trädgård, stora laddningar av inköp som är skrymmande och dylikt.

När mitt system fungerar som det ska så hamnar olika produkter på olika hyllor i min frys. Längst upp finns glass och all min hemlagade barnmat. Min äldre dotter är väldigt förtjust i glass och ett bra sätt att få henne att glömma bort att det finns hemma är att placera den längst upp, man får inte vara dum även om man är Snål. Jag förvarar också specialmargarin, alltså laktosfritt och mjölkfritt, på den hyllan så jag har en god överblick ifall det finns hemma eller ej.

På andra hyllan finns frysta grönsaker samt frukt och bär.

Tredje hyllan innehåller färdiga produkter som korv, pyttipanna, grädde, mjölk och dylikt. Här finns också mindre rester av olika slag som väntar på att införlivas med något annat.

Fjärde hyllan innehåller brödprodukter; både hembakat och köpt.

Femte hyllan är resternas paradis; här finns färdiga matlådor liksom de som saknar något tillbehör för att bli en måltid. Jag försöker att alltid komma ihåg att skriva på lådorna som saknar ett tillbehör vad det är så jag tex vet att det är korv stroganoff för 3 personer.

Sjätte hyllan innehåller rent kött; dvs kött som det ännu inte gjorts något med.

Sjunde hyllan är en smal liten en men här förvarar jag mina frysblock och restlådan för ost som rivs och fryses in för att användas vid ett senare tillfälle.

En del andra sparsamhetsbloggare som jag följer är jätteduktiga och har restlådor i frysen för överbliven pasta, ris och bröd. Jag får väldigt sällan över ris och pasta, oftast hamnar de i färdiga matlådor som fryses ner men jag gillar tänket och har någon plan på att försöka införa systemet. När jag är klar kommer det att finnas en låda för pasta, en för ris, en för kött och korvrester, en låda för frukt, en för bröd och en för ostkanter.

lördag 26 juli 2014

Potatissallad och grillkorv

Några goda vänner inviterades igår förmiddag på till vårt middagsbord men mellan inbjudningen och deras ankomst låg en utlovad badutflykt som jag förstod skulle ta ett par timmar i anspråk då det äldre barnet verkligen älskar att bada. Jag hade alltså inte tid att laga något överdådigt som skulle ta tid och inte heller tid att åka och handla ordentligt. Det var dags att kavla upp Snålmorsärmarna och tänka till!

I frysen fanns det ett par paket med goda starka korvar som vid olika tillfällen inhandlats på extrapriser just för att sparas till senare tillfällen. I kylen fanns för ovanlighetens skull en köpt burk potatissallad med kanske en portion kvar i sig. Vad gjorde jag sen?

Jo, till middag serverades dessa starka korvar tillsammans med en hemgjord potatissallad på färskpotatis som fick en krämigare konsistens med hjälp av den köpta. Färsk basilika, soltorkad tomat, fetaost och rödlök hjälpte till med smaken, samt även salt och peppar.
Sallad fanns i landet och fick sällskap av en tomat i skivor, en halv gurka i skivor och en finhackad nektarin. Efterrätten blev hemskördade jordgubbar med glass och vaniljvisp, de två sistnämnda inköpta på extrapris vid ett tidigare tillfälle.

Vi hade en väldigt trevlig kväll med våra vänner och att maten var tillagad på extrapriser och med ett resurstänk var det ingen som kunde ana. Eller jo, eftersom jag och min väninnna diskuterade resurstillvarandets lov rätt flitigt så visste alla precis vad maten baserades på men jag menar såklart att smaken inte på något vis smakade billigt även om den var det.

torsdag 24 juli 2014

Snåltips om bakning

Jag fick en förfrågan om snåltips för bakning på mitt inlägg om min sommartårta och svarade på den; sen börjde jag tänka och kom fram till att jag har fler tips om snålerier kring bakning som jag inte kom på just då. Istället för att svara igen på förfrågan så tänkte jag att ett ordentligt inlägg om saken kunde vara på sin plats, kanske kan det finnas fler tips från någon som tittar in och läser?

Först och främst ska vi ta och reda ut om det är nödvändigt att baka överhuvudtaget. Svaret på den frågan är nej; bröd, bullar och kakor är egentligen rätt så onyttiga saker som man klarar sig bra utan. Däremot så är det gott och att få fika gott är en investering i den själsliga ekonomin; alltså investeringar man gör som man mår bra av även om det egentligen inte är nödvändigt. Ska man äta bakade produkter är det i regel billigare att baka själv och framförallt så vet du vad det är i degen. Det man bör tänka på är att hembakat håller sämre än köpt bröd som innehåller konserveringsmedel. Frysen är den rätta platsen för hembakat som inte ska konsumeras bums. Själv tycker jag också att det är ganska trevligt att baka och jag förundras och fascineras över jäsningens mysterier; hur skapar man den perfekta degen?

Vill man baka allt själv så bör man vara beredd på att avsätta tid varje vecka till att baka eller i vart fall varannan vecka. Innan min son föddes i oktober så bakade jag allt själv och la ungefär två timmar i veckan på bakning. Jag har inte riktigt kommit tillbaka till denna fina tradition ännu men jag jobbar på det.

SNÅLTIPS:

1. Avsätt tid. Det tar tid att baka allt själv och den tiden bör du medvetet vika av i din kalender.
2. Baka inte jätteomgångar av sådant som inte blir uppätet.
3. Baka gärna flera sorter på en gång för att spara el, dvs slå inte av ugnen emellan sorterna.
4. Hamstra ett basförråd av mjöl, socker, margarin, smör och dylika produkter så fort det är extrapris. Det håller länge och går bra att förvara.
5. Utgången mjölk kan frysas för att användas till bakning, likaså filmjölk. Grädde kan frysas för att användas i glasyrer och dylikt men den går INTE att vispa efter frysning, kom ihåg det.
6. Det går utmärkt att baka bullar på blå jäst. Den är lite billigare.
7. Det går i tex matbrödsrecept att ta mindre jäst och istället låta degen jäsa längre tid.
8. Även om den är lite dyrare är det jättebra att ha ett paket eller två med torrjäst hemma så att du alltid är redo för ett bak. Det mesta annat går att låna av grannen men chansen att det ska finnas jäst hemma är inte överhängande.
9. Köp strössel och tårtdekorationer och dylikt på lågprisaffärer. Varför betala det dubbla för tex strössel om det inte är nödvändigt?
10. Turkisk yoghurt går utmärkt att använda istället för creme fraiche eller gräddfil i recept.
11. Ägg kan ersättas med en rågad sked sojamjöl och en sked vatten. Man kan ersätta ungefär hälften av äggen i receptet på detta vis.
12. Övermogen frukt, överblivna kokta grönsaker och potatis går utmärkt att använda i en deg.
13. Kokvattnet från potatis och grönsaker kan användas som degspad.
14. Sylt är gott i tex tårta som fyllning men bär kan vara ganska dyrt ifall du inte kan plocka själv. Dryga gärna ut hemkokt sylt av hallon eller jordgubbar med rabarber som är lättare att få tag på gratis.
15. Såhär i skördetider; det finns flera goda recept på bröd och mjuka kakor som innehåller rödbetor eller squash. I vart fall squash brukar många odlare ha alldeles för mycket av så det kan vara möjligt att få tag på riktigt billigt!
16. Jäst går att använda även om den passerat bäst före datum ganska ordentligt, öka bara på jästiden och vänta med tålamod.
17. Bakplåtspapper kan man minsann använda flera gånger om ifall man nu överhuvudtaget vill köpa det. Man kan också smörja plåten med margarin eller investera i de lite dyrare evighetsbakplåtspapper som brukar säljas på tex marknader.
18. Ströbröd är egentligen finmalda brödsmulor. Spara brödkanter och brödsnuttar i frysen i en låda tills du har en omgång, tina, torka och mixa så har du ditt eget. Ströbröd kan ersättas med kokos, kakao eller mjöl.

Det här är de omedelbara tips jag kommer på nu, någon läsare kanske har fler bra tips att dela med sig av?

Supersparare eller superskämmiga snåljåpar?

De flesta Snålmödrar i vårt avlånga land hade nog hört talas om och sett fram emot programmet på en kommersiell kanal som hade premiär i måndags. Jag talar om programmet med stort P eller kanske snarare stort S som i Superspararna. Eller Snåljåpar. Superskämmiga Snåljåpar.

Det finns såklart inget definierat manifest för att vara en Snålmor och själva rörelsen köpstopp möter ofta gördetsjälvare och minimalism i en härlig röra av att bara inreda med loppisfynd, äta ekologiskt och odla egna grönsaker. Vi är rätt många som ryms under det här paraplyet och en och annan riktig hederlig gammal snåljåp finns det såklart också med. Däremot kan jag inte säga att jag på något vis kan känna igen mig de märkliga muppar som deltar i programmet.

Nog är de sparsamma vilket såklart är en uppskattad egenskap i en Snålmors ögon men oärlighet och genuin snålhet är det inte. Programmet har nämligen deltagare som tycker att det var helt okej att ta saker man behöver från snabbmatsrestauranger istället för att köpa dem från affären. Det handlade om kryddor och några nävar toalettpapper, alltså inget av större värde, men principen att ta istället för att betala är inte okej. De inblandade personerna var unga och hade ett litet barn, jag hoppas att deras låga ålder i kombination med att tycka att det är häftigt att synas i tv ligger bakom deras beslut att framstå som idioter inför en massa personer som inte känner dem. Det framgick inte om de hade arbeten eller inte men jag fick intrycket av att det inte var så. Jag vet hur det är att vara ung och utan pengar och hur jobbigt det kan kännas att köpa toalettpapper när man knappt har råd med mat trots att man inte köper något annat än det mest nödvändiga. Det är jättejobbigt. Fast det kan ändå inte bli okej att ta saker utan att betala, var ska vi annars dra gränsen? Om det är okej för unga fattiga människor att stjäla kryddor och toalettpapper, är det då okej för mig som vuxen med högre inkomst att sno en fläskfilé ifall jag är i ett sådant ekonomiskt läge att det känns kärvt?

En annan av deltagarna var en 23årig ung man som hade något slags säljarjobb och ville bli miljonär. Han jobbade verkligen hårt och hade en hög materiell standard för sin ålder utan att vara satt i skuld som det verkade. Det fanns också en familj med två barn och en "tant" som han undanhöll information om hur torktumlaren fungerade ifrån. Det sparade nämligen honom 1200 kronor per år att hon inte fick använda den utan hängtorkade all tvätt. Att han snusade verkade dock inte bekymra honom då han valde att baka sitt eget snus vilket kostade honom 300 kronor för 6 stockar snus. Det var för all del billigt snus det men beroende på hur mycket han snusar gissar jag ändå att det kostar familjen mer än 1200 kronor per år.

Många bloggare med intresse för privatekonomi har nämnt programmet och ställer sig negativa till det mesta med hur ekonomiskt sinnade personer framställs. Jag kan inte göra något annat än att instämma i kören då jag blir otroligt irriterad över bilden som kanal 5 väljer att skapa av personer som vill leva sparsamt. Det är så uppenbart att man ska förfäras och skratta åt deltagarna och jag blir lite fundersam på vem som ligger bakom programmet. Hade man velat göra ett seriöst program om personer med en sparsam livsstil anser jag att det finns BETYDLIGT mycket bättre personer att vända sig till. Jag hoppas att det tar sig längre fram i serien.

söndag 6 juli 2014

En sockerbagare här bor i staden...

...eller iallafall en Snålmor som idag gjort det hon verkligen gillar allra bäst; pyssla i köket och snåla!

Det skulle bakas tårta till kyrkfikat och valet föll på Sommartårta med limecurd och bärgrädde.
Den totala kostnaden för tårtan som enligt receptet ska vara 24 bitar blev 101 kronor, alltså 4 kronor per bit. Det blev över ungefär en fjärdedel så jag skulle nog vilja säga att har man mer att bjuda på än bara tårtan så kan man utan problem få den att räcka till 30 personer.


Visst lät det billigt och bra med dryga hundringen för en så stor tårta? Jajamen, det är det och hade inte Snålmor varit Snålmor hade den varit betydligt mycket dyrare. Till exempel så kokade jag egen limecurd och fick tag på jättebilliga limefrukter som låg i extraprisvagnen på affären eftersom de var på väg att bli dåliga. Egentligen hade jag tänkt köpa citroner och göra lemoncurd men citronerna var dyra och limefrukterna sagolikt billiga så det var inget svårt val. Det blev för övrigt helt sagolikt gott med lime till, nästan bättre än citron till och med! Jag hade också turen att hitta en karta ägg med tjugo ägg för 16 kronor, det billiga priset kom sig av att bäst före datumet var på väg att gå ut. Ägg är per styck annars ganska dyra och kostar ytterst sällan under kronan. Margarinet köptes i vintras efter jul för 10 kronor paketet eftersom det reades ut då omslagspapperet såg ut som ett julklappspapper. Jag köpte tio paket som har bott i min frys sen dess och eftersom förvandlats till mat och bak. Mjölet var köpt på extrapris och mjölken nedsatt med halva priset eftersom det också var på väg att passera bäst före datumet. Jag har inte räknat ut exakt vilken prisskillnad det gör men jag skulle gissa på ungefär 50 kronor. Det är inga jättesummor men likafullt pengar som nu kan investeras i något annat.
 

Av resterna som blev över från limecurden, dvs skal och frukkött kokade jag limemarmelad. 5 små burkar blev det, perfekta att ge bort i present istället för tex en blomma till värdinnan eller så. En bra Snålmorsdag helt enkelt!






 



torsdag 3 juli 2014

Man tager vad man haver!

Rubriken är ett citat av en berömd kokerska vid namn Cajsa Warg som levde under 1700talet. Egentligen så skrev hon ofta i sina recept "om man så hafver", alltså olika förslag på vad man kunde använda. Fanns inte det ena så fanns kanske det andra. Det här är såklart ett mycket sympatiskt tankesätt i en Snålmors ögon, att använda det som finns tillgängligt, att improvisera och byta ut ingredienser och anpassa efter det som finns är en underbar förmåga och konst som inte alla äger. För hundra år sedan visste många väldigt mycket om detta men idag så har de flesta lite kunskaper om hur man gör för att anpassa planerna efter tillgång och plånbok. Det mesta finns alltid att köpa även om man kanske får besöka fler affärer och de flesta har råd att köpa det som beskrivs i till exempel recept. Moderna recept ger oss heller sällan alternativ till "om man så hafver" eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle, vi ska handla det som marknaden vill sälja oss och billigare alternativ är inte populärt.

Själv gav jag mig idag på jakt eftersom jag till söndagens gudstjänst i kyrkan där jag är engagerad ska medföra en tårta av något slag. Den ska vara stor för att mätta många och den ska vara somrig. Jag har redan bestämt mig för vilken tårta det blir; sockerkaksbotten med marängtäcke. Den har tusen namn men kallas ofta Sommartårta. Emellan bottnarna blir det grädde och lemon curd samt hallon. Det jag behövde jaga var citroner till lemon curd; en slags citronkräm som man kokar av citron, ägg och socker. På affären visade det sig bara finnas citroner på styckepris, jag hade hoppats hitta en påse med citroner eftersom de brukar vara billigare. 6 kronor styck skulle betyda nästan 40 kronor bara för citronerna och en hemgjord curd för nästan 60 kr innan den är klar kändes väldigt dyr! Då kan man lika gärna köpa en burk men det kändes ju inte lika roligt! Istället inspekterade jag affärens utbud av frukt och grönt som hamnat i extraprisvagnen. Just på den här affären har de nämligen en vagn med frukt och grönt som blivit väl övermoget för att säljas till fullpris. Jag tycker det är en ganska fin gest eftersom det i det här området bor många som har en ansträngd ekonomi och med all säkerhet inte har råd att köpa frukt till ordinarie pris till sina barn varenda dag. Många är asylsökande och man ser glädjen i både deras och deras barns ögon när det ligger påsar i frukt och gröntvagnen. Skalar man och skär bort trötta bitar går det utmärkt att både äta och använda i matlagning eller brödbak.

Själv fann jag i denna vagn en påse med persikor och limefrukter samt en påse grön chili. Det var tio persikor, sju limefrukter och som sagt en påse chili. För det här betalade jag nio kronor, kilopriset de tar är 7.90/kg. Helt klart överkomligt. Persikorna har jag skalat, skurit upp och mixat till fruktmos till mitt yngsta barn och limefrukterna ska imorgon förvandlas till LIMEcurd istället för LEMONcurd. Och här kommer alltså rubriken in; att ta det man har. Jag hade kunnat stirra mig blind på att det skulle vara citronkräm i tårtan istället för att på plats i affären se mig omkring och fundera på vad jag skulle kunna ersätta den med. Vad är likt citron helt enkelt. Jag har inte prövat tårtan med limecurd men jag är helt övertygad om att det kommer bli bra ändå. Chilin kommer jag skära upp och torka i ugnen för att använda som krydda.

En annan spännande sak jag ska pröva i detta tårtbak som kräver ganska mycket ägg är att ersätta en del av äggen med soyamjöl vilket jag fick tips om från bloggaren "Hemmamamman." En rågad matsked mjöl och en matsked vatten ersätter alltså ett ägg. Hon tipsar om att ersätta ungefär hälften av äggen med mjölet. Ägg är en ganska dyr ingrediens i ett bak så jag är mycket intresserad av att se hur det hela kommer fungera! Jag har tittat en del på recept för äggallergiker eftersom det finns sådana i bekantskapskretsen och ofta verkar ägget relativt enkelt kunna ersättas med något annat som är billigare. Det här ska utforskas under sommaren för att utöka mina kunskaper som Snålmor! Oj så glad jag känner mig nu, när man hållit igång ett tag med ett knapert leverne så går det längre och längre mellan gångerna som man lär sig nya saker så det här var rent utav lite upplivande! :)

Semester

En av mina vänner postade tidigare i veckan ett inlägg där hen resonerade om vad som egentligen räknas som semester. Hen hade mycket goda minnen och upplevelser av att åka på bilsemester i Sverige men upplevde att det idag inte riktigt räknas som semester utan att det är bara att åka utomlands som är fint nog för att vara "riktig" semester. Det blev en mängd olika reaktioner på det här och olika erfarenheter plockades fram.

Själv kommer jag som det heter "från knappa omständigheter" så semester när jag var barn bestod i att mina föräldrar inte behövde åka till arbetet och sen hände inte så mycket mer. Vi hade turen att ha en mormor och morfar med sommarstuga ett par mil bort, där tillbringade jag många av barndomens sommartimmar. Alla vi tre barn fick som sexåringar åka med vår mamma till Stockholm där hennes syster bodde och vara där några dagar och det var resor som kostade mina föräldrar en del uppoffringar, så tight om pengar var det. Jag vet att vi också minst en gång åkte till Lycksele djurpark hela familjen men i övrigt så var det inte mer än så.
Som barn hade jag inte en tanke på att semester skulle vara något annat och mer, det var relativt ovanligt att åka utomlands och det var något som var så långt från min verklighet att jag inte ens funderade på om jag ville det.

Som vuxen så betyder nog semester för mig fortfarande att jag är ledig från arbetet och får vara hemma. Vi gör sällan längre resor utan trivs bra hemma och har också ofta mycket saker att göra kopplade till skötseln av gården. Våra barn är också små och dagsutflykter är i mitt tycke fullt tillräckligt. Dels för att de är små och ändå inte orkar ta in alla intryck men också för att jag inte vill ge dem en orealistisk bild av vad som är rimligt att kräva av tillvaron. Visserligen är det så att jag numer skulle ha råd att åka utomlands varje år. Med lite omprioriteringar skulle vi också kunna åka på skidsemester på sport och påsklov och säkert klämma in någon utomlandsweekend. Det här är alltså ett mönster av resande/semestrande som jag tycker att jag ser omkring mig och vad folk verkar tycka är normen. Men jag vill inte att det ska vara så mina barn tror att semester är; att ledigheten inte är värd något ifall man inte gjort väldigt speciella saker på något annat ställe än hemma. Jag är också tveksam till om det sättet att hantera våra pengar skulle vara något jag skulle må bra av eftersom vårt vardagsliv skulle bli mycket mer ansträngt ekonomiskt sett och annat försakas. Det handlar såklart om vad man tycker är värt att prioritera; i vår familj amorterar vi ett par tusenlappar per månad på huslånet. Det skulle vi kunna få ihop en fin semesterkassa på istället men det tycker jag inte att det är värt. Jag vill hellre amortera och sänka summan som jag är skyldig banken.

Det viktigaste är ju givetvis att man semestrar på det vis som passar den egna familjen och jag har all respekt för de som väljer att följa det "normala" semestermönstret/normen men jag undrar om alla som hakar på verkligen egentligen väljer själv utan påverkas av att vara som alla andra. Där jag bor i norra Sverige och dessutom på landet så är inte den här normen fäst i sten ännu och och det tycker jag är ganska skönt. Jag hoppas att det fortsätter så.

tisdag 1 juli 2014

Tvättråd

Här kommer ett litet husmorstips på hur man får sina frottehanddukar att göra sitt jobb, dvs suga upp vatten.

Våra handdukar är alla bättre begagnade eftersom vi fick dem av svärmor efter att vårt hus brunnit ner. Hon hade ett stort lager då hon fått ta rätt på linneförråd efter både sin svärmor och sina föräldrar. Kort sagt, det fanns resurser att ta av. De duger fint åt oss och kommer göra det under väldigt lång tid till men vi tyckte att de började fungera sådär. Efter lite googling på om det var ett problem man kunde åtgärda fick jag klart för mig att jag begått en dödssynd i handdukssammanhang; jag hade tvättat dem i sköljmedel! Tydligen så förstör sköljmedlet handdukens förmåga att suga upp vattnet och man måste bli av med överflödigt sköljmedel för att handduken ska gå använda. Detta görs på följande vis:


Första gången tvättar man handdukarna i hett vatten och en kopp vinäger.
Andra gången tvättar man i hett vatten och en halv kopp bakpulver. Sen ska det tumlas på mediumvärme och ABSOLUT INTE och aldrig mer tvättas med sköljmedel.

Resultatet blev faktiskt lyckat! :) Inte på ett amerikanskt Tv Shops "It´s amazing!!!"sätt men klart bättre struktur på textilen som underlättar för den att göra sitt jobb; absorbera vatten.  Om det stämmer eller inte det här med sköljmedel vet jag inte, det är ju möjligt att det är propaganda från sanna miljövänner som vill stoppa användningen av tvättkemikalier. Lite fritt googlande gav ändå resultatet att flera hotellstäderskor, oberoende av varandra tipsade om att undvika sköljmedel och att alltid tumla handdukarna torra. Det är ju inte så miljövänligt det heller men bättre än sköljmedel iallafall. Själv brukar jag använda ättikssprit istället för sköljmedel eftersom det har en mjukande effekt och även tar bort lukt.
Hursomhaver, har du handdukar som behöver en make over kan detta vara värt ett försök!

onsdag 7 maj 2014

Trädgårdsdrömmar

Jag har en stor trädgård och med stor menar jag STOR. Det tar med åkgräsklippare ungefär en halv dag att klippa allt gräs så det är en del yta att gå igenom. Det blir en hel del gräs att ta rätt på men det gör jag så gärna då jag dels täckodlar, dvs inte har några öppna jordytor i mina planteringar och även har en kompost som gärna tar emot allt organiskt material.

Nu såhär i maj har snön försvunnit och jorden börjar tina upp men det är fortfarande ungefär en månad kvar innan det egentligen går att sätta ut något av allt jag försått. En djungel av olika växter trängs just nu inne i mina fönster och längtar ut och jag längtar efter att få ordning och reda och slippa snubbla över jordsäckar, krukor och dylika saker. Jag odlar både ätbara och vackra saker och föredrar de blommor som kallas perenner, dvs de som återkommer år efter år. Ettåriga växter, så kallade sommarblommor, undviker jag eftersom de tar ganska mycket tid och energi i anspråk men levererar ganska dåligt. Förra sommaren var jag gravid och kunde inte göra så mycket ute i trädgården vilket höll på att driva mig till vansinne. Jag älskar min trädgård och vill helst vara i den hela tiden när den är igång och att inte kunna göra något i den kändes som det största slöseriet med tid någonsin! Jag gillar att jobba med kroppen och efter min utmattningsdiagnos har det blivit ännu viktigare. Det är lugnande och läkande med trädgård och det tar den tid det tar. Jag kan inte påskynda saker utan kan bara vara. Ändå lyckades jag förra sommaren med konststycket att frilägga alla mina bärbuskar från gräsmatta, plantera fyra äppelträd och bygga bygdens största stenparti. Det sistnämnda var det min snälla sambo som egentligen gjorde men jag tror han såg hur jag led och ville göra mig glad genom att se till att det blev mer än bara grundläggning det året. Det är kärlek det!

Jag är både spänd och nyfiken på att få se hur det kommer arta sig och också på att få fortsätta anlägga bänkar; inte mindre än tre stora projekt ska sjösättas i sommar och eftersom jag fått lite buskar som kräver speciella växtförhållanden har jag också fått tjuvstarta på mitt fjärde; ett woodland i lekskogen bakom huset. Sen blir det nog något mer fruktträd i sommar, eller ärligt talat flera. Jag vill ha både päron, plommon och körsbär. Jordgubbslandet ska utökas och jag ska gräva i ordning en långbänk där jag ska förbättra zonklimatet ordentligt och just ja, jag skulle ju utöka en redan befintlig bänk och trädgårdslandet ska utökas med fler pallkragar och hallonlandet måste jag gräva till osv osv osv osv. Jag har kort sagt projekt som räcker både över våren, sommaren och hösten och det känns så himla bra! För inget av det jag tänkt göra blir förstört om det inte hinns med. Då gör jag det nästa sommar. Eller sommaren därefter. Huvudsaken är att jag njuter i min trädgård vilket jag gör varenda minut!
 
Vad finns det då att säga om att odla som har med sparsamhet att göra? Jo, dels kan man ju spara en slant på frukt och grönt men ärligt talat inte så fasansfullt mycket. Det kostar både tid, energi och pengar att ha trädgård och att odla. Det går att göra det väldigt dyrt och även väldigt billigt och min förhoppning är att kunna berätta om billiga varianter av saker men framförallt så handlar trädgård om ett av mina favorituttryck; själslig ekonomi. Jag investerar i något som får mig att må bra på riktigt och det är verkligen en värd investering!
Den här lilla kompisen fotograferade vi förra året, det är någon slags fjärilslarv som bosatte sig på vår libbsticka där den trivdes bra. Jag hoppas den överlevde vintern och kommer tillbaka som fjäril; otroligt vacker!


tisdag 6 maj 2014

Vad kostar ett barn?

Jag hade när jag startade den här bloggen storstilade planer på att få en verkligt god överblick över vad det egentligen kostar under ett barns första levnadsår. Jag kan nu när han är ett halvår konstatera att det gick verkligen jättedåligt att hålla koll! Det fanns en plan, det fanns en lista och allt vad man egentligen kan behöva men det som saknas är minnet att komma ihåg att DIREKT skriva in vad man köpt och vad det kostade. Just minnet ställer till det för mig i många sammanhang så jag är varken överraskad eller särskilt arg, jag är van vid att misslyckas med saker just på grund av detta och har lärt mig att inte ta det så hårt. För i ärlighetens namn så spelar det ju inte någon roll; jag har turen att ha vettet att inte köpa saker jag inte har råd med och att ha råd med det jag vill köpa honom.

Men har jag NÅGON koll på hur det har gått att konsumera å hans vägnar? Eller att ickekonsumera, beroende på hur man vill se det. Jo, en viss koll finns det. Många saker fanns redan, tex spjälsäng, både sittvagn och liggvagn, sängkläder, kläder och leksaker. Det vi egentligen har köpt är dels sådant som hör till det löpande; blöjor, alvedon, nappar och dylikt. Blöjor har vi för övrigt använt främst tygblöjor fram tills nu då han börjat äta mer fast föda och börjar bajsa mer besvärliga saker att ta rätt på i en hink i tvättstugan. Tygblöjorna bytte jag till mig och fick så de har i rena pengar kanske kostat 50 kronor. Ett skötunderlägg köpte jag liksom de första kläderna och en del vinterkläder. En pulka köpte vi också men allting annat vi behövt; amningskudde, babygym och en säng i nästa storlek har vi lånat eller fått. En ny badbalja har vi också köpt eftersom den gamla var så färdig att den inte gick att rengöra ordentligt. Före han föddes räknade jag ut att allt som införskaffats då, även sådant som det äldre barnet använt, gick på ungefär 2000 kronor. Efter är det då badbaljan och lite kläder som det investerats i, kanske sammanlagt en tusenlapp till om jag räknar högt och även tänker in mediciner och annat. I vart fall ganska långt ifrån de 30 000 kronor som Konsumentverket räknar med att ett barn kostar sitt första levnadsår.

Jag räknar inte med att lägga ut några större pengar på honom heller under resten av året; små skor att lära sig gå i finns det redan liksom vinterkläder även om jag är en smula sugen på att investera i en nyare overall i det jag tror kommer vara den aktuella storleken. En windstopperoverall skulle jag också vilja ha liksom en fin softshelljacka. Och egentligen till vilken nytta? Mina barn är väldigt varmlivade och uppskattar inte alls mina tappra försök att klä dem väldigt varmt så förmodligen är det helt bortkastade pengar. Ändå har jag läst in mig lite på märken och debatter om olika typer av jackor för att veta vad som är ett bra köp och inte ifall det blir av. Helt fascinerad blir jag också över vilken helt galen tid vissa lägger ner på sina barns kläder. Tid och engagemang, det blir som en hobby att leta speciella och roliga kläder som man sedan låter barnet ha på sig som jag förstår det. Självklart måste man få göra så och jag har sett massor med fina bilder på otroligt snygga, fräna och roliga kläder som jag tror att även mina barn skulle vara jättefina i. Fast för mig passar det inte att lägga ner den tiden och inte heller de pengar som krävs så jag avstår från att delta även om jag tycker det är jätteroligt att titta!

Jag har flera vänner som just under detta redan har fått eller ska få sina första barn och det råd jag gett dem när de frågat mig vad de behöver köpa är; bra mycket mindre än de tror. Jag har genomgående gett dem rådet att handla begagnat så mycket som möjligt eller låna av andra föräldrar. Själv har jag passat på att ge bort mycket av de första kläderna, bärsjal och sele som jag inte behöver längre. Bättre att ge vidare och låta sakerna komma till användning!

Apropå budget

En av mina absoluta favoritbloggar är "Köpstoppsbloggen" som drivs av Ann Christin Gramming. Hon har lagt ut en utmaning; att dela med sig av sin budget för att tipsa och inspirera andra.
Själv är hon väldigt öppen och ärlig med sin ekonomiska situation vilket jag tycker är föredömligt. I Sverige är det väldigt fult att prata om pengar och jag är själv inte så att jag ställer mig på mitt lokala torg och skanderar ut mina deklarationsuppgifter. Däremot så tycker jag att det är bra att vara ärlig och tror att många människor skulle få en bättre och mer realistisk bild av vad saker egentligen kostar och vad "alla andra" egentligen har råd med och vad de INTE har råd med om fler vågade tala öppet om pengar. Mycket av svenskarnas konsumtion kommer från lånade pengar vilket är helt vansinnigt i mina ögon men jag förstår också väl att det är väldigt svårt att kliva av karusellen om man väl klivit på den.

Hursomhelst, budget! Mitt hushåll består av mig, min sambo och våra två barn. Vi är både högutbildade och hade köpt hus samt passerat 30 år innan barnen kom. Jag har studielån men min sambo hade turen att kunna bo hemma och leva bara på bidragsdelen så motsvarande summa som jag lägger på att betala CSN hamnar på hans privata sparkonto men det är den enda egentliga skillnaden oss emellan. Vi bor på landet och måste köra bil till jobbet samt dessutom åt olika håll så vi har två bilar. Huset är nybyggt eftersom vi hade oturen att bli hemlösa 2009 i en husbrand och egendomen betecknas som lantbruk även om vi inte har djur. Det finns en del skog som hör till fastigheten och den måste skötas om enligt en skogsvårdsplan. Vi har en traktor för att skotta snö, arbeta i skogen och jobba med på gården. Traktorn är ny och är köpt på avbetalning eftersom våra besparingar gått åt till husbygget, ett nytt pannrum, ny brunn 2011 samt byte av vägtrumma 2012. För de som inte är insatta kan jag säga att det är dyra insatser att göra på en fastighet men positivt är att de iallafall är gjorda. Vi eldar med ved eftersom vi har egen skog.

Vi har gjort som så att vi räknat ut alla våra fasta kostnader på ett år och sedan delat dem på två eftersom vi tjänar ungefär samma. Alla utgifter finns införda på ett Excelark vilket gör det enkelt att få en överblick. Tillkommer eller försvinner kostnader så justeras det och sedan justeras summan som dras från våra respektive konton till vårt gemensamma räkningskonto. Pengarna på räkningskontot rör vi aldrig till något annat även om det är uträknat med en liten marginal så det alltid ska finnas pengar som täcker. Oavsett om det är årets dyraste eller billigaste månad försvinner det alltså samma summa från mitt lönekonto och det som återstår att göra vad jag vill för är också detsamma. Jag vet att en del människor tycker det här är väldigt tråkigt men jag tycker det är praktiskt, bekvämt och betryggande. Jag behöver inte fundera på om jag har råd med saker, jag VET om det ligger utanför min budget eller ej.

Vilka pengar handlar det då om? En vanlig månad, dvs när jag inte är föräldraledig som nu, lägger jag 11300 kr till räkningar, 1200 kr på mat och 500 kr i pensionsspar. Totalt 13000 kronor alltså. Jag får ut mellan 17000-18000 så resterande summa, mellan 4000-5000 kronor, gör jag vad jag vill med. En del konsumerar jag upp men iallafall hälften sparar jag. Det har gjort att jag nu, som föräldraledig, har en buffert på runt 30 000 kronor som jag får använda ifrån ifall jag vill göra något särskilt och föräldrapenningen inte räcker. Som föräldraledig gäller andra summor men förenklat kan man säga att jag och sambon då istället får över 1700 kronor var att göra vad vi vill med.

Vi får våra pengar att räcka till ganska mycket och har ändå pengar över, även som föräldralediga, vad är det vi väljer bort? Framförallt har vi aktivt valt att köra äldre bilar som är billiga i drift och underhåll och som sambon underhåller och lagar själv. Bilen jag brukar kalla min även om den egentligen är vår är en Mercedes från 1978. Den är skattebefriad, rostig på både ett och tre ställen men går väldigt billigt och startar i alla väder. Vi åker inte heller på några märkvärdiga semestrar och har tex aldrig varit utomlands tillsammans. Ledigheter spenderas i regel hemma eller i närområdet. Vår matkostnad är låg eftersom jag är mycket duktig på att laga billig mat, tar tillvara rester och håller koll på extrapriser. Senaste åren har vi känt att vi gått mot en mer medveten konsumtion av matvaror och håller på att vänja oss vid att handla ekologiskt. Detta kommer öka våra kostnader så vi tar det stegvis, framförallt nu under föräldraledigheten är ju kassan tunnare än vanligt. Jag odlar mycket själv och även detta kommer utökas under kommande år.
Andra saker som vi gör för att hålla kostnader nere är att handla second hand fast där handlar det väldigt mycket om att inte vilja bidra till konsumtionshetsen av nya saker och inte så mycket om att spara pengar. Ingen av oss röker eller snusar, jag har varit familjens svarta får där men slutade för gott i samband med min senaste graviditet, och vår alkoholkonsumtion är låg.

Både jag och min sambo kommer från familjer där den ekonomiska situationen varit tuff så för oss har det varit väldigt viktigt med kontroll, att veta att pengarna räcker och veta att det finns marginal. Våra barn ska ha det bra och kunna vara trygga, få det de behöver och slippa oroa sig för ekonomiska vuxna problem, den målsättningen har varit viktig för oss och den förhåller vi oss väl till. Det betyder inte att våra barn får en massa saker,snarare tvärtom, istället försöker vi lära dem ett så klokt förhållningssätt som möjligt till pengar och göra dem medvetna om att saker kostar pengar och att det inte "bara" är att köpa. När jag läser vad jag skrivit om hur vi lever kan det verka som att vi är trista tråkiga typer som inte gör något roligt men det stämmer inte alls. Däremot så försöker vi att vara nöjda med ganska små saker och anpassa oss efter våra livsvillkor vilket jag tror är nyckeln till all sund ekonomi. Jag är lika nöjd nu med mina 1700 kronor över som när summan är 5000 kronor och kan inte säga att jag tycker att jag har det sämre på något vis. Det sitter mer i huvudet än i börsen så att säga. Jag har också haft perioder i livet när summan över varit mycket mindre och överlevt även det, alltid på grund av att jag gjort mitt bästa med det jag haft. Nu när jag närmar mig 40 år så inser jag så otroligt ödmjukt tacksam jag ska vara över att den inställningen alltid har följt mig, det har underlättat mitt liv avsevärt.

måndag 5 maj 2014

Shop Da Capo

Ägnade några dagar förra veckan åt att sjösätta en ide som jag nog haft ganska länge men inte tagit tag i; möjligheterna att handla second hand helt lokalt. I vårt bönhus finns sedan tidigare bokhyllor där man kan lämna böcker som sedan säljs vidare för ett par kronor styck och jag tänkte då att ett liknande system för kläder borde gå ordna. Och det gjorde det ju förstås!

Knappt hade jag hunnit öppna munnen före några företagsamma äldre herrar satt upp en klädstång åt mig, målat den och det enda jag behövde göra var att ordna en skylt och de första sakerna i sortimentet. Min tanke är alltså att vem som helst som känner för det tar dit kläder och hänger upp och vem som helst som känner för det kan handla och betala en symbolisk summa som går till välgörenhet. Jag har också tagit på mig ansvaret för att gallra bland sakerna och se till att det som hängt ett tag hamnar hos någon annan second handfirma så det inte bara blir samma saker som hänger och hänger.

Jag hoppas verkligen att det här ska fungera bra och att det kommer att ge folk i mitt närområde möjligheter att dels dela med sig men såklart också att kunna njuta av att hitta något som passar dem perfekt utan att behöva åka till staden. Det är roligt att folk har varit så positiva och jag hoppas att det fortsätter!


Konsten att äga

Sista halvåret har jag läst in mig på rörelsen minimalism. Det handlar om att minimera sitt ägande, att vara nöjd med det man har men även om att vara en generös och tålmodig person. Jag skulle säga att det ganska väl sammanfattar det jag själv eftersträvar ska styra mitt liv. Ibland går det väldigt bra och ibland går det mindre bra, till exempel besökte jag för några helger sedan IKEA och handlade en del nyproducerade hemskheter som jag egentligen inte alls skulle ha behövt. Fast jag skulle ljuga om jag sa att det inte gjorde mig glad också att handla de där sakerna, iallafall en del av dem. Det är svårt att veta var gränsen går för det jag kallar att investera i sin själsliga ekonomi och att konsumera i onödan. Med själslig ekonomi menar jag inköp som gör en glad men kanske egentligen inte är helt livsnödvändiga, till exempel nya gardiner. Vem sliter ut ett par gardiner? Nej precis, de tröttnar man på och sen byter man. Byter man med rimliga intervall och inte varannan månad så tycker jag ändå att det är helt okej; det gör människan gott att pyssla om sitt bo men även det till en viss gräns innan det blir galen överkonsumtion.

Bara för någon dag sedan så läste jag en mycket bra bloggpost om just ägande och minimalism och författaren menar att man måste tänka lite längre när man vill köpa något än till den första och självklara frågan; har jag råd. Om man behöver saken eller ej kan också vara en bra fråga att ställa liksom om det kommer få några konsekvenser att avstå från köpet respektive att köpa. I texten jag läste skulle man även fundera på hur ägandet av denna nya sak kommer påverka en vad gäller tid, ork och energi. För så är det ju; allt vi äger ska tas omhand. Det ska finnas en plats för saken, den kanske kräver underhåll och den har ett syfte som den ska användas till. Orkar jag ta hand om saken på ett bra sätt eller kommer den bara att kosta mig en massa energi och ligga i vägen någonstans och stöka ner i mitt hem? Minimalismen pratar mycket om att "declutter". Det skulle jag översätta ungefär till "avstöka" sitt hem. Man vill reda ut röran och få ordning. I det ingår då att ha så få ägodelar som möjligt för att skapa harmoni och för att inte slösa energi på att hålla på med dem. Själv tycker jag att det låter väldigt klokt. Och svårt. Av egen erfarenhet vet jag att man klarar sig på så väldigt mycket mindre än vad man tror och att det är skönt att veta ganska exakt vilka saker man äger men också att det är väldigt svårt att hålla fast vid det minimala tillståndet när man tex har en familj. Att äga mycket lite och inte förvara saker i förväg krockar också med det populära spåret återbruk, att vara ekonomisk genom att ta emot allt man får osv osv.

Ändå så tror jag att minimalism är en mycket vettig rörelse och att många människor skulle må bättre av det än att stapla saker på hög. Jag försöker själv bli bättre på att inte äga saker, att avstöka mitt hem och inte tillåta att det kommer in fler prylar som kan göra mitt hem stökigt. Det går sådär tycker jag själv då jag under många många år lärt mig att ta vara på det som erbjuds och lagra saker till sämre/bättre tider och hela tiden hålla utkik efter bra erbjudanden eftersom det inte är säkert att man har råd vid ett annat tillfälle. Olika saker som präntats in i en krockar i huvudet när det handlar om att avstå från konsumtion och det känns svårt att veta vilka konsekvenser och följder saker kommer att få. Om jag tex köper den här fina barnjackan nu sparar jag massor med hundralappar. Nackdelen är att jag måste lagra den i minst två år, förmodligen tre och kanske fyra år innan den verkligen kan användas. Hur kommer den att vara i kvaliteten då och hur kommer det att stämma mot säsongen? Jag tror säkert att jackan skulle kunna komma till användning men att lagra den kommer kosta massor med energi eftersom den ska förvaras någonstans och tar plats som gör att det blir trängre än det behöver vara och kanske måste den flyttas ett par gånger osv osv osv. Det jag egentligen behöver göra är att väga vinsten i pengar mot förlusten av energi. Tänker man så blir det hela ganska enkelt och jackan får köpas av någon med ett barn i rätt storlek. Trots det faller jag ständigt i fällan att tänka i förväg vad gäller kläder och lagra på mig i onödan så det är en ständig utmaning, vilket de som förespråkar minimalism också påpekar; det är otroligt svårt att lära sig konsten att äga.

Även om jag inte alltid lyckas och inte helt hunnit definiera för mig själv vad JAG tycker är lagom mycket ägodelar, en del minimalistextremer talar om att 100 saker räcker men det håller jag nog inte med om, så tror jag ändå att jag är på rätt väg. Min magkänsla säger mig att det här är en vettig väg att vandra och jag upplever att mitt sätt att tänka och resonera har förändrats, jag ser fram emot att få se var jag kommer vara med detta om ytterligare ett år!